Johannes Holmberg, född 7 augusti 1887 i Geta, död 27 oktober 1966 i samma plats, var lots, jordbrukare och centralperson för självstyrelserörelsen på Åland.

Johannes Holmberg

Johannes Holmberg, fotot taget vid när Johannes är ca. 25 år gammal.

Illegala landstinget
Ämbetsperiod
1919–1919

Tulenheimokommittén
Ämbetsperiod
2.10.1919–5.12.1919

Ålandskommittén
Ämbetsperiod
1919–1922

Landstings ledamot
Ämbetsperiod
9.6.1922–14.6.1925

Landstings ledamot
Ämbetsperiod
15.6.1929–1931

Landstings ledamot
Ämbetsperiod
1935–1945

Landstinget första vicetalman
Ämbetsperiod
juni 1939–juli 1945

Landstingets talman
Ämbetsperiod
juli 1945–oktober 1945
Företrädare Julius Sundblom
Efterträdare Hugo Johansson

Född 7 augusti 1887
Geta
Död död 27 oktober 1966
Geta
Nationalitet Finsk
Politiskt parti Ålands Självstyrelse parti
Maka Alice Holmberg
Barn Kerstin Laitinen, Karin Bamberg, Brita Jansson

Holmbergs inställning i ÅlandsfråganRedigera

Johannes Holmberg säger sig själv ha varit Julius Sundbloms lärjunge fram till att denne gick från fosterländsk inställning till att vara svenskorienterad och engagerad i Ålandsrörelsen.

Johannes Holmberg var tveksam till att Åland skulle förenas med Sverige. Hans linje var att finlandssvenskarna skulle tappa mycket av sin möjlighet att påverka språksituationen i Finland ifall Åland skulle bli svenskt. Detta påpekar han på stormötet i slutet av december 1917 efter att man har gjort den första namninsamlingen. [1]

Finska inbördeskriget på ÅlandRedigera

Under 1918 strider Johannes Holmberg med de vita skyddskårerna på Åland. Han var med och intog Boxö befästning. Så här beskriver han intagandet "När en del av Nystadskåren jämte Norra Ålands skyddskårer ställde upp ordnad skytteled på Boxösundet under löjtnant Prleverts befäl trodde fästningsgarnisonen att en stor vit arme var i antågande. Det var därför Iätt att för den parlamentär, som med den rysktalande Prlevert i spetsen underhandlade med fästningens befäl, förmå ryssarna att kapitulera utan strid. Om detta inte lyckats hade väl de flesta av oss som var med funnit sin bane på isen. Blottställda som vi var utan vapen och något som helst skydd i skottlinjen från fästningen." Han är även med i en delegation som träffade den svenska expeditionsledaren kommendörkaptenen G. Starck på hans fartyg H.M.S Thor som låg på redden i Eckerö för att reda ut vad svenskarna hade för ambitioner på Åland. [2]

Arbetet i olika kommittéerRedigera

I januari 1919 blir Holmberg utvald att deltaga i en ekonomisk kommitté som skulle arbeta fram olika förslag för förbättringar för Åland. I denna fastländska kommitté så finns även Ålandskommitté medlemmarna Bertel Jung och L.W Fagerlund . Det är förmodligen här som Holmberg lär känna Ålandskommittén och vad den stod för. Dessutom är jägaren Karl Johan "Jan" Sundbergs farbror Fridolf Sundberg med i samma kommitté. Senare samma år (oktober 1919) så är Johannes Holmberg med i Tulenheimokommittén som tar fram självstyrelseförslaget på order av den finska presidenten[3]. Förslaget i sig blir dock urvattnat när det skall manglas igenom den finska riksdagen och blir sedermera förkastat av Ålandsrörelsen med Julius Sundblom i spetsen. Det är ändå detta Självstyrelse förslag som Nationernas Förbund bestämmer två år senare att skall vara lösningen på Ålandsfrågan.

Slutspurten av ÅlandsfråganRedigera

Johannes Holmberg var en centralperson för självstyrelserörelsen på Åland och när rapportörerna kom till Åland i december 1920 för att höra båda de parternas sidor i Ålandsfrågan, så var Holmberg med på de mötena. Rapportörerna anländer till Åland med s/s Torneå på eftermiddagen den 9 december 1920. Efter att de hade blivit mottagna av landshövding William Isaksson och gått på en promenad i Mariehamn, åker man till landshövdingens hem på middag. Förutom rapportörerna var även landssekreteraren Johansson, ingenjör Isidor Jansson, chefen för Ålands Lotsdistrikt överste Hjelt, häradshövding Borg, norska vicekonsuln och bankdirektör i Unionsbanken Hugo Lundqvist, lotsen Johannes Holmberg och godsägare Johan Dahlström. Isaksson håller ett kort tal till rapportörerna på engelska där han förutom att hälsa dem välkomna berättar kort om Åland och relationerna till Finland och avslutar med att han hoppas att rapportörerna skall finna en lösning som gör att brodersfolken kan fortsätta att leva i samförstånd. Amerikanen Dr Elkus svarar för rapportörerna och bedyrar att man skall hitta en rättvis lösning för ålänningarna. [4]

Johannes Holmbergs politiska karriärRedigera

I riksdagsvalet 1916 ställde Johannes Holmberg upp tillsammans med redaktör Julius Sundblom. Sundblom kom planenligt in i riksdagen och Holmberg blev på andra reservplats på Svenska Folkpartiets vallista. I valet året efter så ställde bara Sundblom upp av ålänningarna, men både Johannes Holmberg och Johannes Eriksson åkte runt på valturné på Åland där man förde fram Sundblom. Ingen ålänningen ställde upp i riksdagsvalet 1919 eller 1922.

I landstingsvalet 1922, så var det enbart Johannes Holmberg som kom in som representant för självstyrelsepartiet. De andra 29 platser gick till Ålandsrörelsen som ville att Åland skulle höra till Sverige. Valet styrdes dock av Ålandsrörelsen och med Ålandstidningen och Julius Sundblom i spetsen som fick valet att handla om man var för det svenska språket och kulturen eller ej. Självstyrelse partiet fick inte själva välja vad de hette i valet, utan Sundblom döpte dem till "partiet" som var emot svenskhet.

I det andra valet 1925 så vägrade Johannes Holmberg och Fanny Sundström att kandidera.[5] Röstdeltagandet i detta val är utan konkurrens det sämsta genom tiderna på Åland. Det var just över 10% som deltog eller 1 500 personer som röstade. Det var säkert en reaktion på att det fanns inget annat "parti" att rösta på en f.d. Ålandsrörelsens. Eftersom t.ex. Julius Sundblom och Torsten Rothberg var på 23 av 38 listor, så hade man även ordnat vem som skulle få mest röster i valet.

Johannes satt i Landstinget i flertalet perioder och han avslutade sin politiska karriär som talman 1945. Johannes blev den andra talmannen efter Julius Sundblom.

Böcker och media som behandlar Ålandsfrågan och Johannes HolmbergRedigera


Företrädare:
Viktor Strandfält
Ålands lagtings 1:a vice talman
1939 - 1945
Efterträdare:
Tor Brenning
Företrädare:
Julius Sundblom
Ålands lagtings talman
1945
Efterträdare:
Hugo Johansson

ReferenserRedigera

  1. ^ Carl Björkman: Ålands första lantråd - Martin Isaksson
  2. ^ Johannes Holmbergs minnesanteckningar
  3. ^ Tulenheimokommitténs förslag
  4. ^ Ragnar Numelins berättelse från rapportörernas resa, Bilaga XI i Ålandskommittens arkiv
  5. ^ ”Landstingsval äga rum på Åland”. Åbo Underrättelse. 20 maj 1925.. 
  6. ^ Carl Björkman : Ålands första lantråd
  7. ^ ”Efter Stormen”. http://arkivstorm.sturmbaum.net/filmografi/efter-stormen-1997/. Läst 5 juli 2017. 
  8. ^ Johannes Holmberg och Ålandsfrågan
  9. ^ Ålandskommittén och självstyrelsen
  10. ^ Den Bortglömda Historien