Johanna Elisabet av Holstein-Gottorp
Johanna Elisabet av Holstein-Gottorp, född 24 oktober 1712, död 30 maj 1760 i Paris, furstinna av Anhalt-Zerbst, känd som mor till Katarina den stora. Hon var regent i Anhalt-Zerbst som förmyndare för sin son Fredrik August av Anhalt-Zerbst från 1747 till 1752.
| Johanna Elisabet av Holstein-Gottorp | |
|---|---|
| |
| Johanna Elisabet | |
Furstinna av Anhalt-Zerbst (Gemål)
| |
| Regeringstid | 7 november 1742 – 16 mars 1747 |
| Företrädare | Hedvig Fredrika av Württemberg-Weiltingen |
| Efterträdare | Caroline av Hessen-Kassel |
Regent i Anhalt-Zerbst (förmyndare)
| |
| Regeringstid | 16 mars 1747 – 28 september 1752 |
| Gemål | Kristian August av Anhalt-Zerbst |
| Barn | Katarina II av Ryssland Fredrik August av Anhalt-Zerbst |
| Ätt | Holstein-Gottorp |
| Far | Kristian August av Holstein-Gottorp |
| Mor | Albertina Fredrika av Baden-Durlach |
| Född | 24 oktober 1712 Gottorp, Holstein-Gottorp |
| Död | 30 maj 1760 (47 år) Paris, Kungariket Frankrike |
.jpg)
Biografi redigera
Tidigt liv redigera
Johanna var dotter till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach och syster till kung Adolf Fredrik av Sverige.
År 1727 blev hon mot sin vilja gift med furst Kristian August av Anhalt-Zerbst. År 1742 besteg maken tronen i Anhalt-Zerbst. Johanna beskrivs som ambitiös, viljestark och äregirig och var missnöjd med sitt äktenskap på grund av dess låga status.
Ryssland redigera
År 1744 följde hon med sin dotter till Ryssland, där hon 1745 blev svärmor till tronföljaren.
Johanna gjorde sig under sin vistelse illa omtyckt på grund av sina försök att intrigera för Preussens räkning. Hon uppfattade att hon hade Fredrik den store att tacka för att hennes dotter hade valts ut som brud åt den ryske tronföljaren, och att hon i utbyte borde gynna Preussens intressen vid det ryska hovet som agent. Detta försökte hon också göra, men då hon omtalades som preussisk agent i diplomatiska rapporter som lästes av ryska hemliga polisen hamnade hon i onåd hos den ryska monarken.
Hon blev ännu sämre omtyckt på grund av sina pretentioner angående hovetiketten, där hon krävde att få en framskjuten plats. Hennes förhållande med en hovman skadade ytterligare hennes ställning. Efter dotterns giftermål 1745 utvisades hon genast från Ryssland och tvingades återvända till Tyskland.[1]
Regentskap och senare liv redigera
1747 blev hon änka och regent för sin minderårige son i Anhalt-Zerbst. 1750 lät hon påbörja bygget av Dornburgs slott nära Gommern, avsett som ståndsmässig representationsbyggnad för hennes regerande brors eller dotters eventuella besök, men slottet kom aldrig att användas i denna roll. Sonen myndigförklarades 1752, vilket avslutade hennes regering.
Johanna bosatte sig, under namnet grevinnan av Oldenburg, år 1758 i Paris, där hon dog djupt skuldsatt.
Barn redigera
Anfäder redigera
Referenser redigera
- ^ Henri Troyat: Katarina den stora (1987)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Joanna Elisabeth of Holstein-Gottorp, 22 november 2009.
- Henri Troyat: Katarina den stora (1987)