Johanna Döbereiner
Johanna Liesbeth Kubelka Döbereiner, född 28 november 1924, död 5 oktober 2000, var en brasiliansk agronom.
| Johanna Döbereiner | |
 | |
| Född | 28 november 1924[1][2] Ústí nad Labem, Tjeckien |
|---|---|
| Död | 5 oktober 2000[1] (75 år) Seropédica, Brasilien |
| Medborgare i | Brasilien |
| Utbildad vid | Münchens universitet University of Wisconsin–Madison University of Florida  |
| Sysselsättning | Agronom, biolog |
| Föräldrar | Paul Kubelka |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid University of Florida (1975) UNESCO Science Prize (1989) Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1990) Premio México de Ciencia y Tecnología (1992) Storkorset av Nationella förtjänstorden för vetenskap (1994) Fellow of the World Academy of Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Döbereiner föddes i Ústí nad Labem, Tjeckoslovakien. Hennes familj var tyska tjeckoslovakier från Aussig i Böhmen (på den tiden en del av Österrike-Ungern och nu Tjeckien)[3] som lämnade landet efter andra världskriget. Hennes far var professor Paul Kubelka. Namnet Döbereiner kom från hennes man Jürgen Döbereiner, som hon träffade i München. Intressant nog kom hennes namn att likna den berömda kemisten Johann Wolfgang Döbereiner, som föddes i Hof, Bayern, vid gränsen till Böhmen .
Johanna Döbereiner tog sin examen vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet, men bosatte sig sedan i Brasilien och blev brasiliansk medborgare 1956. Hennes tidiga arbete fokuserade på studiet av Azospirillum och andra bakterier som kunde vara användbara för brasiliansk jord.[4] Hon spelade senare en viktig roll i Brasiliens produktion av sojabönor genom att hon uppmuntrade till att inrikta sig på sorter som enbart använder sig av biologisk kvävefixering.[5]
Forskningen inom detta ämne, som starkt influerats av Johanna Döbereiners idéer, resulterade i att sojabönplantagerna i Brasilien idag förses med kväve (N) från rhizobia och inte använder några N-gödningsmedel.[6] Konsekvenserna av detta är stora, eftersom Brasilien tillsammans med USA är de största producenterna av sojabönor i världen (2018 gick Brasilien om USA i produktionsstorlek).[7] Med tanke på att sojabönor är en av världens viktigaste proteinkällor (främst för att utfodra djur som i sin tur blir till animaliskt protein för mänsklig konsumtion) innebär detta att en stor mängd globalt protein kommer från en biologisk process som inte använder sig av kemiska industriella gödningsmedel. Döbereiner är alltså att tacka för att ha bidragit stort till denna viktiga inkomstkälla för Brasilien. [8]
Referenser redigera
- ^ [a b] Johanna Döbereiner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, aspb.org , läst: 4 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Quem foi Johanna Döbereiner?” (på brasiliansk portugisiska). Deviante. 19 juni 2018. https://www.deviante.com.br/noticias/quem-foi-johanna-dobereiner/. Läst 6 mars 2020.
- ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 9 juli 2010. Arkiverad från originalet den 9 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100709042326/http://www.mcdb.ucla.edu/Research/Hirsch/imagesb/HistoryDiscoveryN2fixingOrganisms.pdf. Läst 6 mars 2020.
- ^ Finan, Turlough M. (2002) (på engelska). Nitrogen Fixation: Global Perspectives : Proceedings of the 13th International Congress on Nitrogen Fixation, Hamilton, Ontario, Canada, 2-7 July 2001. CABI. ISBN 978-1-84593-335-7. https://books.google.se/books?id=CDAEZ6z0q1MC&pg=PA3&dq=%22Johanna+D%C3%B6bereiner%22&hl=en&ei=Of92TpHQCYOKsALU0IXDDg&sa=X&oi=book_result&ct=result&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 6 mars 2020
- ^ ”Brazil Farmers Plant Legumes as Mini-fertilizer Factories” (på engelska). www.iaea.org. 16 november 2018. https://www.iaea.org/newscenter/news/brazil-farmers-plant-legumes-as-mini-fertilizer-factories. Läst 6 mars 2020.
- ^ ”Brazil to pass U.S. as world's largest soy producer in 2018” (på engelska). Reuters. 11 maj 2018. https://www.reuters.com/article/us-brazil-soy-usa-idUSKBN1IC2IW. Läst 6 mars 2020.
- ^ ”When will Brazil have a Nobel?” (på engelska). AGÊNCIA FAPESP. http://agencia.fapesp.br/when-will-brazil-have-a-nobel/14577/. Läst 6 mars 2020.