Johann Heinrich Friedrich Link, född den 2 februari 1767 i Hildesheim, död den 1 januari 1851 i Berlin, var en tysk botaniker.

Heinrich Friedrich Link
Född2 februari 1767
Hildesheim[1], Tyskland
Död1 januari 1851[2][3][4] (83 år)
Berlin[1]
Medborgare iTysk-romerska riket och Kungariket Hannover
Utbildad vidGöttingens universitet
SysselsättningBotaniker, läkare, naturvetare, universitetslärare, zoolog, bryolog, kemist, pteridolog, mykolog
ArbetsgivareUniversität Berlin
Universitetet i Wrocław
Humboldt-Universität zu Berlin
Rostocks universitet
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Pour le Mérite
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Link blev 1792 professor i kemi, zoologi och botanik i Rostock. År 1797 gjorde han tillsammans med entomologen och botanikern greve Johann Centurius von Hoffmannsegg en botanisk resa till Portugal, finansierad av Hoffmannsegg. Resultat av denna resa blev den botaniska resebeskrivningen Bemerkungen auf einer Reise durch Frankreich, Spanien und vorzüglich Portugal (1801–1804) samt (den tillsammans med von Hoffmannsegg utarbetade) Flore portugaise (1809–1840).

År 1811 blev Link professor i kemi och botanik i Breslau och valdes tillika till rektor vid detta lärosäte i flera perioder. 1815 kallad till Berlin som professor i medicin och tillika direktor för botaniska trädgården i Schöneberg. Denna lämnade honom stoff till flera botaniska skrifter och planschverk. År 1838 bevisade han genom mikroskopisk undersökning att stenkol består av samma ämnen som torv.

Bland hans många botaniska arbeten, i synnerhet i växtanatomi, kan vidare nämnas Elementa philosophiæ botanicæ (1824; andra upplagan 1837) och Anatomie der Pflanzen in Abbildungen (1843–1847). Av mer populärt innehåll är Handbuch zur Erkennung der nutzbarsten und am häufigsten vorkommenden Gewächse (1829–1833), Die Urwelt und das Alterthum, erläutert durch die Naturkunde (1820–1822; andra upplagan 1834), fortsatt av Das Alterthum und der Übergang zur neuern Zeit (1842).

Link invaldes som korresponderande ledamot av Preussiska vetenskapsakademien (1812, ordinarie 1815), som korresponderande ledamot av Franska vetenskapsakademien (1828), som utländsk ledamot av Bayerska vetenskapsakademien (1829) och som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien (1840). Han tillhörde även Royal Society och Leopoldina. I Leopoldina hade han tillnamnet Cleophanes som unik identifikation.

Link var son till predikanten August Heinrich Link (1738–1783). Han gifte sig 1793 med Charlotte Juliane Josephi (1768?–1829), syster till en kollega vid universitetet, professor Wilhelm Josephi (1763–1845). Link hade djupa kunskaper inom många vitt skilda områden, och har ansetts som en av 1800-talets mest betydande vetenskapsmän. Därom vittnar bland annat de många vittra och lärda sällskap han blivit invald i, prisbelönta skrifter och erhållna medaljer. Hans insatser var i första hand av beskrivande natur och gällde i mindre grad att förklara varför saker ser ut som de gör.

Utmärkelser redigera

Eponymer redigera

Släkten redigera

Arter redigera

Auktorsnamn redigera

Auktorsnamnet Link kan användas för Heinrich Friedrich Link i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Auktorsnamnet Link kan användas för Heinrich Friedrich Link i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Johann Heinrich Friedrich Link, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, Johann Heinrich Friedrich Link, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera