Johan Jöransson (Rosenhane)

ämbetsman; stamfader för friherrliga ätten Rosenhane

Johan Jöransson (Rosenhane), född 1571, död 28 januari 1624, var ståthållare på Nyköpings slott och län och ägare till godsen Torp och Haneberg i Södermanland. Genom sitt äktenskap kom han dessutom i besittning av Slädhammar, nuvarande Stenhammar, i Flens kommun och Nynäs gård i Visnums-Kils socken i Värmland.

Johan Jöransson (Rosenhane)
Född1571[1][2][3] ​eller ​1571[4]
Husby-Oppunda församling[5], Sverige
Död28 januari 1624[5] ​eller ​1624[4]
Husby-Oppunda församling[5], Sverige
BegravdHusby-Oppunda kyrka[5]
Medborgare iSverige
Utbildad vidHelmstedts universitet[5]
Rostocks universitet[5]
Leipzigs universitet[5]
Universitetet i Wittenberg[5]
Strasbourgs universitet[5]
SysselsättningÄmbetsman[5]
BarnSchering Rosenhane (f. 1609)[5]
Johan Rosenhane (f. 1611)[5]
Gustaf Rosenhane (f. 1619)[5]
FöräldrarJöran Johansson (Rosenhane)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Han genomförde utrikes resor 1588–1596 och studerade vid universiteten i Helmstedt, Rostock, Leipzig, Wittenberg och Strassburg. Han anställdes efter hemkomsten i hertig Karls (Karl IX) kansli och skulle där ha uppsikten över riksarkivet. År 1600 benämns han råd och sekreterare för att två år senare benämnas rikssekreterare och kansler.

Han var en av Sveriges kommissarier till underhandlingarna med Danmark i Ulvsbäck 1602 och blev häradshövding i Oppunda och Jönåkers härader samma år.

År 1612 blev han ståthållareNyköpings slott och län, en befattning som hans far, Jöran Johansson, hade innehaft 1574–1576. Han tillhörde även änkedrottning Kristinas och hertig Karl Filips (Gustav II Adolfs bror) furstliga råd.

Familj redigera

Johan Jöransson gifte sig första gången någon gång före mars 1600 med Maria Jöransdotter (Stengafvel?). Han gifte sig andra gången den 9 mars 1606 på Slädhammar med Carin Scheringsdotter Arp (död 1654), dotter till rikskammarrådet Schering Eriksson Arp och hans hustru Anna Olofsdotter Stengafvel. I sitt andra äktenskap fick han barnen lagmannen Schering Rosenhane (1609–1663), Catharina Rosenhane (1610–1668) som var gift med överstelöjtnanten Jakob Silfverpatron och ryttmästaren Sivard Kruse af Elghammar, riksrådet Johan Rosenhane (1611–1661), Märta Rosenhane (1614–1701) som var gift med majoren Tuve Hökeflycht och presidenten Gustaf Rosenhane (1619–1684).[6]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Libris, Johan Göransson Rosenhane, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alvin, Johan Jöransson Rosenhane.[källa från Wikidata]
  3. ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, Johan Göransson Rosenhane, läs online, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 482, läst: 24 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 482. Libris 10076758