Johan Henrik Wegelin
Johan Henrik Wegelin, även kallad Sockerbrukspatronen,[1] född 1768 i Stockholm, död den 28 februari 1856[2][3] på Uttersbergs bruk, var en svensk grosshandlare, brukspatron och idrottare.
| Johan Henrik Wegelin | |
| Född | 1768 Stockholm |
|---|---|
| Död | 28 februari 1856 Uttersberg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Brukspatron, grosshandlare |
| Maka | Hedvig Charlotta Lagerqvist |
| Barn | Carl Henrik Wegelin (f. 1803) Johanna Charlotta Nieroth (f. 1814) |
| Föräldrar | Johan Wegelin |
| Redigera Wikidata | |
Uppväxt redigera
Johan Henrik Wegelin var son till brukspatronen Johan Wegelin och Hedvig Schméer. Han växte upp under goda ekonomiska förhållanden och tillhörde släkten Wegelin som kom till Sverige under 1600-talet från Riga som då tillhörde svenska Livland.
Wegelin blev student vid Uppsala universitet 1784, och disputerade med avhandlingen "Om salpetersjuderiinrättningen i Sverige".[1] Efter uppväxten i Sverige tillbringade han ett flertal år i Tyskland och England, där han skulle stöpas till industriidkare och köpman.[4]
Karriär redigera
Efter vistelsen utomlands återvände Wegelin hem till Stockholm, där han kom att biträda sin far vid familjens sockerbruk på Södermalm.[4]
Wegelin var ägare till Schisshyttan och Uttersbergs bruk,[3] med flera bruk.[6] Han ägde också flera fastigheter på Blasieholmen i centrala Stockholm, samt Ulfsunda gård i Bromma.[1] I Uttersberg etablerade han en skola för barn till anställda vid bruket.[7]
Wegelin var en av sin tids, under 1830-talet, "störste sportsmän". Som sådan kom han att ägna sig åt travkörning i Stockholms skärgård och Mälaren.[4] Han var ägare till Sveriges första "slädtravare", "Sleipner Varg".[8]
Relationer redigera
Wegelin räknades under sin tid som en av de största "rouéer" jämte Armfelt, Montgomery och Bunge.[8]
Han hade många älskarinnor, bland andra Sofie Löf (1769–1834) som var en av Fredrica och Euphrosyne Löfs yngre systrar.[9]
Johan Henrik Wegelin hade ett långvarigt förhållande med Sofie Löf. I förhållandet föddes fem barn, tre flickor (Hedda Sofia (1798–1869), Maria Isabella (1800–1875) samt en tredje dotter) och två pojkar (Johan Fredrik och Carl Henrik Wegelin).[9] Han ska sedan ha tröttnat på henne och istället förälskat sig i greve Bunges "protegée", aktrisen Hedvig Charlotta Lagerqvist,[10][11] med vilken han gifte sig. I äktenskapet föddes en son och tre döttrar,[12] bland vilka märks dottern Johanna Charlotta Wegelin, född på Villa Beylon, som senare äktade friherre Carl Fredrik Knut Nieroth.[3][13] Efter att Wegelins maka avlidit, 1849, bosatte han sig på Uttersbergs bruk i Västmanland, där han kom att dö år 1856, vid 88 års ålder.[2] Vidare var han också svåger till brukspatronen på Hinseberg, Jacob Niclas Tersmeden.[14]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] ”wegelin”. web.archive.org. 25 juli 2010. Arkiverad från originalet den 25 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100725085939/http://www.uttersberg.net/wegelin.html. Läst 22 december 2021.
- ^ [a b] Lindahl 1898, sid. 178.
- ^ [a b c] ”Wegelin - Biografiska anteckningar”. www.mattiasloman.se. Arkiverad från originalet den 8 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210108145744/http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Wegelin. Läst 31 oktober 2021.
- ^ [a b c] Lindahl 1898, sid. 173.
- ^ ”Kulturmiljöer”. Skinnskatteberg. Skinnskattebergs kommun. https://www.skinnskatteberg.se/gora-och-uppleva/kulturmiljoer/. Läst 22 februari 2023.
- ^ Sweden), Kungl Akademien för de fria konsterna (Stockholm (1935). Kungl. akademiens för de fria konsterna Utställningar 1794-1887: Förteckning över konstnärer och konstverk. A-B. Hasse W. Tulbergs boktryckeri. https://books.google.se/books?id=TZfS5H-rZVgC&pg=PA425&dq=Johan+Henrik+Wegelin&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiqnr7-t_XzAhVy-yoKHaZLBxAQ6AF6BAgHEAI#v=onepage&q=Johan%20Henrik%20Wegelin&f=false. Läst 31 oktober 2021
- ^ ”SKOLAN I ÖSTANFORS, UTTERSBERG”. https://shfstor.blob.core.windows.net/skinnskattebergs-hembygdsf-rening/files/uploaded/298/167368_skolan_i_stanfors.pdf. Läst 22 februari 2023.
- ^ [a b] Lindahl 1898, sid. 174.
- ^ [a b] Lindahl 1898, sid. 176.
- ^ Dahlgren, Fredrik August (1866). Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863: med flera anteckningar. P.A. Norstedt & söner, kongl. boktryckare. https://books.google.se/books?id=OooSAAAAMAAJ&pg=PA457&dq=johan+henrik+wegelin&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjtvv2Hga30AhXxxIsKHeV7BYQQ6AF6BAgKEAI#v=onepage&q=johan%20henrik%20wegelin&f=false. Läst 22 november 2021
- ^ Lindahl 1898, sid. 177.
- ^ ”Från Stockholms horisont. Wegelinska mordet.”. Örebro Tidning. 16 mars 1893. https://tidningar.kb.se/2836698/1893-03-16/edition/166643/part/1/page/3/?q=%22Johan%20Henrik%20Wegelin%22. Läst 22 november 2021.
- ^ Wrangel, Fredrik Ulrik (1900). Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857. P. A. Norstedt & söners. https://books.google.se/books?id=fFxBAQAAMAAJ&q=Johan+Henrik+Wegelin&dq=Johan+Henrik+Wegelin&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiqnr7-t_XzAhVy-yoKHaZLBxAQ6AF6BAgGEAI. Läst 31 oktober 2021
- ^ Kjellberg, Sven T. (1969). Slott och herresäten i Sverige: Småland jämte Öland och Gotland, av. G. Wilstadius o. a. Allhem. https://books.google.se/books?id=mu0nAQAAMAAJ&q=Johan+Henrik+Wegelin&dq=Johan+Henrik+Wegelin&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiqnr7-t_XzAhVy-yoKHaZLBxAQ6AF6BAgCEAI. Läst 31 oktober 2021