Joel Samuel Halldorf, född 23 maj 1980 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län,[2] är en svensk kyrkohistoriker och författare. Han är sedan 2021 professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

Joel Halldorf
Född23 maj 1980[1] (44 år)
Linköpings domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningKyrkohistoriker
FöräldrarPeter Halldorf
Christina Halldorf
SläktingarSamuel Halldorf (farfar)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Joel Halldorf är son till författaren och tidigare pastorn Peter Halldorf och psykoterapeuten Christina Halldorf samt sonson till pastor Samuel Halldorf.

År 2012 disputerade Halldorf på en avhandling[3] om Emil Gustafson vid Uppsala universitet. År 2015 blev han docent vid samma universitet och år 2021 professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.[4]

Halldorf har medverkat som sakkunnig i tidningar, TV- och radioprogram samt böcker.[5] Han är för närvarande medarbetare på Expressen Kultur och var mellan 2015 och 2020 ledarskribent på tidningen Dagen. Han har medverkat i Sändaren och skriver regelbundet för Axess Magasin. Han är med och driver bloggen Läsarna[6] samt, tillsammans med teologen Patrik Hagman, podden Läsarpodden. De två har även tillsammans skrivit boken Inte allena om Martin Luther och reformationen.

Halldorfs forskning är framför allt inriktad på modernitet och religion samt svensk frikyrklighet. Han har publicerat två böcker och flera artiklar om den pingströrelsen i Sverige. I Biskop Lewi Pethrus: Biografi över ett ledarskap diskuterar han Pethrus ledarskap och pingströrelsens plats i det svenska 1900-talet. Boken Lewis brev är baserad på Lewi Pethrus korrespondens och inleds med ett förord av författaren P.O. Enquist. Halldorfs doktorsavhandling diskuterar, utifrån väckelsepredikanten Emil Gustafsons liv och texter, den evangelikala rörelsens förhållande till moderniteten.

Opinionsbildning

redigera

Som debattör skriver han om frågor som rör religion och politik, religionsfrihetens gränser och religionens offentlighet. Hans perspektiv är kommunitaristiskt och har likheter med den kristdemokratiska personalismen, men den hämtar också mycket inspiration från romersk-katolsk sociallära.[7]

Halldorf har diskuterat vad han kallar ”liberalismens tomhet”[8] och tillkortakommanden i Expressen samt i boken Gud: Återkomsten. Halldorf menar att en liberal politik bara är möjlig i ett samhälle där det finns ett vitalt civilsamhälle och starka etiska traditioner.[9] Därför bör politiken gynna små gemenskaper och vara välvilligt inställd till religiösa samfund. Halldorf kallar detta för ”relationell liberalism” och beskriver det som ett alternativ till såväl individualistisk liberalism som nationalism.

Han har även skrivit om religion och våld i boken Ickevåldets vägar samt i Expressen[10] och Dagens Nyheter.[11] I Expressen har Halldorf även argumenterat för att sekularism kan stärka religiös extremism. I stället föreslår Halldorf traditionell islam som ett av flera möjliga motmedel mot jihadism och den wahabitiska salafism som motiverar den.[12]

Utmärkelser

redigera
  • 2021 – Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsens bibelpris 2021, med motiveringen ”Med sin unika förmåga att belysa såväl kyrkohistoria och teologi som populärkultur har Joel Halldorf som skribent breddat samhälls- och kulturdebatten i Sverige. Alltid dagsaktuell och påläst har han, för en bred allmänhet, kunnat göra tydligt att den kristna kulturhistorien, intimt sammanflätad med Bibeln, är en viktig underström om man vill förstå vårt samhälle.”[13]

Bibliografi (i urval)

redigera

Artiklar (i urval)

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Halldorf, Joel Samuel, läst: 15 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 2000: Halldorf, Joel Samuel (1980-05-23) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  3. ^ Halldorf, Joel (2012). Av denna världen?: Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala väckelsen. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen. II, Ny följd, 0491-6786 ; 67. Skellefteå: Artos. Libris 12683378. ISBN 9789175805948. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A503946&dswid=-7516 
  4. ^ Thomas Österberg (16 oktober 2021). ”Halldorf och Ideström nya professorer på teologisk högskola”. Tidningen Dagen. https://www.dagen.se/nyheter/2021/10/16/halldorf-och-idestrom-nya-professorer-pa-teologisk-hogskola/. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818110753/http://www.ur.se/play/158060. Läst 8 september 2010. 
  6. ^ ”Läsarna - Bildning & Fromhet”. Joel Halldorf, Benjamin Ekman och Sebastian Ekberg. http://www.xn--lsarna-bua.se/. Läst 27 oktober 2021. 
  7. ^ ”JOEL HALLDORF: Dagens liberalism gör oss olyckliga”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/dagens-liberalism-gor-oss-olyckliga/. Läst 26 februari 2020. 
  8. ^ ”Joel Halldorf: Liberalismens tomhet banar väg för populisterna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/liberalismens-tomhet-banade-vag-for-trump/. Läst 26 februari 2020. 
  9. ^ ”JOEL HALLDORF: Ja, jag tror på Gud – men vad tror liberalerna på?”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/ja-jag-tror-pa-gud-men-vad-tror-liberalerna-pa/. Läst 26 februari 2020. 
  10. ^ Religion orsakar inte våldet
  11. ^ Idén att religion är en källa till våld drabbar fredliga
  12. ^ ”Joel Halldorf: Botemedlet mot terrorn är mer islam – inte mindre”. Expressen. 11 augusti 2016. https://www.expressen.se/kultur/islam-ar-botemedlet-mot-nya-terrorattacker/. 
  13. ^ Ola Karlman (26 oktober 2021). ”Joel Halldorf tilldelas Bibelpriset”. Världen idag. https://www.varldenidag.se/nyheter/joel-halldorf-tilldelas-bibelpriset/repujv!Vlg3tqncL@JRzLxXcw4YGw/. 

Externa länkar

redigera