Wikipedia

Jerzy Luczak-Szewczyk

svensk målare

Jerzy Luczak-Szewczyk, född 2 januari 1923 i Lublin, Polen död 12 april 1975 i Örebro, var en polsk-svensk målare, tecknare och skulptör.

Jerzy Luczak-Szewczyk
Jerzy Luczak-Szewczyk år 1974.
FöddWojciech Stanisław Szewczyk
2 januari 1923
Lublin, Polen
Död12 april 1975 (52 år)
Örebro
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragMålare, tecknare, skulptör

Biografi redigera

Ung och flykting redigera

Jerzy Luczaks födelsenamn var Wojciech Stanisław Szewczyk. Han föddes i Lublin, Polen och bodde där som barn med sin mor Wincentyna (född Skośkiewicz), sin far Franciszek Szewczyk och med sin syster Janina.[1][2] Redan som barn var han intresserad av att måla[3] och när familjen i slutet av 1920-talet flyttat till Warszawa, fick han kontakt med en etablerad konstnär som undervisade honom i olika tekniker. Under tonåren började han studera vid konstskolor i Warszawa.[4] Sedan Nazityskland invaderat Polen i september 1939 tvingades han dock avsluta utbildningen då tyska myndigheter tog ut honom till tvångsarbete på våren 1940.[5][6][7]

Luczak sändes till Ostpreussen där han först placerades på en bondgård i närheten av staden Angerapp (Ozyorsk, Kaliningrad Oblast) och senare i ett arbetsläger i Allenstein (Olsztyn). Hösten 1943 rymde han därifrån till Warszawa där en släkting gömde honom i en källare. Eftersom han var efterlyst av tyska myndigheter och levde under hotet att avrättas om han påträffades, var han tvungen att anta en ny identitet. Genom kontakter med den polska motståndsrörelsen Armia Krajowa fick han falska handlingar och namnet Jerzy Luczak.[7]

I början av januari 1944 verkställde tysk militär en gaturazzia (polska: Łapanka) i Warszawa. Luczak och andra personer som befann sig på gatan togs till fånga för att transporteras till olika arbetsläger. Luczak sändes till Berlin där han tvingades röja i ruiner efter de allierades bombningar. I februari 1944 beslutades att han skulle förflyttas till Nordnorge, där polska fångar bland annat tvingades utföra vägarbeten. Han ingick i en grupp tvångsarbetare som via Stettin transporterades med båt till Oslo. Vid ankomsten rymde Luczak igen. Av en ren slump fick han hjälp av en person som kontaktade norska motståndsmän (Norsk motstandsbevegelse).[6][7] De förde honom över gränsen till Sverige natten till den 9 mars 1944.[5][8][9]

När Jerzy Luczak-Szewczyk anlänt till Sverige, utredde Statens utlänningskommission hans ärende och placerade honom i Örebro. Där fick han under en period arbete vid Bolling & Co och senare vid Curt Götlins fotofirmor. Samtidigt började han sin yrkesverksamhet som konstnär. Under sina första år i Sverige kunde han dock inte få dokument från Polen som styrkte hans identitet. Därför använde han sitt falska namn Jerzy Luczak som konstnärsnamn.[7] Även sedan han 1954 beviljats svenskt medborgarskap under sitt verkliga födelsenamn,[10] fortsatte han att signera sina verk med J. Luczak. Först vid mitten av 1960-talet började han att signera med båda efternamnen.[5] 1950 gifte Luczak sig med folkskollärarinnan Inga Johansson (1924–2002) i Örebro.[4][11] Hon vidareutbildade sig och avlade fil. mag.-examen i franska och engelska och undervisade bland annat som adjunkt vid Risbergska skolan i Örebro. Samtidigt arbetade hon som Luczaks sekreterare och bistod honom som översättare av hans korrespondens och i samtal med hans internationella kontakter.

Karriär och utställningar redigera

Luczak var främst verksam som målare men ägnade sig också åt stuckarbeten, mosaiker och åt att skulptera i trä och gips. Mellan den första utställningen 1946 i Eskilstuna[12] och den sista i Sverige år 1962 i Örebro[13] hade han flera separatutställningar samt deltog i ett antal samlingsutställningar. Därtill utförde han under 1950-talet offentliga utsmyckningsuppdrag av kommunala och privatägda fastigheter, särskilt muralmålningar och reliefer.[4][13] Några exempel är:

  • En relief på Folkets hus i Frövi (1955)
  • Fem reliefer på fastigheterna Gärdesgatan 4-12 i Mariestad (1956)[14]
  • En relief i Holmens skola (nytt namn 2013: Västra Engelbrektskolan) i Örebro (1957)
  • En fontän utanför Sikforsvägen 23 i Hällefors (1960).

I början av sin bana testade Luczak olika bildtekniker. Han utförde såväl trä- och linoleumsnitt, som teckningar, pasteller, akvareller och oljemålningar. Motiven var ofta minnen av krigsupplevelser, stilleben, porträtt och landskap. Resultaten blev skiftande men han fortsatte att arbeta och utvecklas. Framförallt kom han att ägna sig åt oljemåleri. I bilder från 1950-talet, särskilt i hans stadsvyer och landskap, syns att han successivt gick från en Cézanneinspirerad stil[4] till ett allt friare och eget uttryckssätt.

Resor till kontinenten, till exempel till Tyskland, Frankrike, Belgien och Spanien i början av 1960-talet, ledde till en radikal förändring i Luczaks stil. Från att ha målat med pensel och palettkniv övergick han till att arbeta direkt med händerna på duken. Motiven var fortfarande figurativa kompositioner men från mitten av årtiondet blev de alltmer drömlika. Han skapade nu surrealistiska, expressiva bilder av dramatiska landskap befolkade av fantasifigurer, fiskar och djur. Målningarna var pastost utförda i stort format och ofta i dova färgtoner.[5]

Under resorna i Europa besökte Luczak museer och konstgallerier där han presenterade sig för innehavarna. I samband med en separatutställning på Galerie Bernheim-Jeune i Paris 1965 fick han ett genombrott med god kritik både i fransk och svensk press.[5][15][16][17][18] Det ledde till fler utställningar till exempel i Paris (Galerie Mouffe 1970), Biarritz (Galerie Vallombreuse 1970) och i London (B. H. Corner Gallery 1971).[19]

Luczak fick ytterligare en större framgång 1970 vid en separatutställning på Galerie Internationale i New York, där han även deltagit i en samlingsutställning 1969. Fortfarande var motiven drömlika scener men Luczak målade vid tiden mer med kontrasterande, klara och nästan lysande färgtoner.[20][21]

1970 utnämndes Jerzy Luczak-Szewczyk till hedersmedlem med silvermedalj i Accademia Internazionale Tommaso Campanella i Rom. Han är representerad i svenska privata och offentliga samlingar, samt i privata samlingar i Frankrike, Belgien, England, USA och Australien.[19] Jerzy Luczak-Szewczyk dog den 12 april 1975. [22][23]

Noter redigera

  1. ^ Św. Michała församling, Lublin, Polen. Födelseattest no 240, 1923.
  2. ^ Phillips, J. (1982) My secret diary. London, United Kingdom: Shepheard-Walwyn Ltd. ISBN 0856830623. (Författaren är konstnärens syster. Hon dedicerade boken till sin bror vilken som barn kallades "Wojtek" och nämner honom från sid 1. Boken beskriver syskonens barndom, särskilt sommaren 1939.)
  3. ^ Säf. (3 september 1949). "Färgstark Örebropolack målar skorna före dans". Aftonbladet. (Intervju.)
  4. ^ [a b c d] Roosval, J., Lilja, G., Andersson, K. red. (1952-1967). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. Malmö: Allhems förlag, del III, sid 594.
  5. ^ [a b c d e] Fjärrstrand, A. red. (2011) Svenska konstnärer. Biografisk uppslagsbok 2011. Sala: Bfl Svenska Konstnärer, sid 328. [[Special:Bokkällor/978-91-633-8137-9|ISBN 978-91-633-8137-9]]
  6. ^ [a b] Movitz. (15 augusti 1946). "Polsk flykting rustar för Örebrovernissage". Örebro Dagblad. (Intervju.)
  7. ^ [a b c d] Statens Utlänningskommission: "Centraldossier 601035 över Szewczyk, Wojciech Stanislaw". Riksarkivet, Stockholm.
  8. ^ Hiertner, Å. "Förteckning över flyktingärenden 1/10 1941 - 26/5 1945". Mars 1944, sid 3. Järnskogs Hembygdsförening, Koppom. (Åke Hiertner var landsfiskal i Järnskog. Hans förteckning innehåller uppgifter om samtliga flyktingar från Norge som mottogs inom hans distrikt.)
  9. ^ "Landsfiskalen i Järnskogs distrikts arkiv, akt 848". Värmlandsarkiv, Karlstad.
  10. ^ Bevis om svenskt medborgarskap. Kungliga Justitiedepartementet, 9 juli 1954.
  11. ^ Olaus Petri församling, Örebro. Vigselbevis, 11 november 1950.
  12. ^ "Röd tunga". (11 december 1946). Sörmlandsposten. (Recension av separatutställning i Eskilstuna.)
  13. ^ [a b] Bilting, J. (29 november 1962). "Intressant Örebro-konstnär hos Vallins". Nerikes Allehanda. (Recension av utställning i Örebro.)
  14. ^ Ahlin, J. "Konstnär med spännande historia". (16 oktober 2015). Mariestads tidning. (Artikel ang. fem reliefer på Gärdesgatan 4-12 i Mariestad.)
  15. ^ Morget, J-F. (24-30 november 1965). "Jerzy Luczak à la Galerie Bernheim". Arts. L'hebdomadaire complet de la vie culturelle. No. 9. sid. 32. (Paris, Frankrike). Recension av separatutställning, utdrag: "Fougueux coloriste, Luczak peint en visionnaire de paysages pathétique et des personnages comme possédés par fatalité. On ne saurait demeurer insensible à cet univers tentaculaire et oppressant, à ces visages hallucinants, blessés par la vie qu'exorcice le lyrisme véhément de Luczak, l'un des meilleur peintres suédois actuels." Översättning: "Luczak, en eldig kolorist, målar visionärt gripande landskap och varelser, som besatta av ödet. Man kan inte förbli okänslig inför detta känsliga och tyngda universum, dessa hallucinatoriska ansikten, sårade av livet, vilka frambesvärjes av den våldsamma lyrismen hos Luczak, en av Sveriges bästa nutida målare."
  16. ^ Weber, A. (16 november 1965). "Les Expositions". Juvénal. Hebdomadaire de la gauche patriote. No. 849, sid. 10. (Paris, Frankrike). Recension av separatutställning, utdrag: "La haine et l'amour, le tragique de la condition humaine, l'être face au chaos, la solitude sont ses thèmes favoris. Son cri garde cependant vertu d'espérance. /.../ On est comme en voûté par ses créations, d'une originalité lyrique indiscutable". Översättning: Hat och kärlek, det tragiska i mänsklighetens villkor, varelsen ansikte mot ansikte med kaos och ensamheten är hans favoritteman. Hans skrik har emellertid en underton av hopp. /.../ Man är som förhäxad av hans skapelser av obestridlig lyrisk originalitet."
  17. ^ "Paris-kritiker berömmer". (19 december 1965). Dagens Nyheter. (Artikel om separatutställning i Paris 1965.)
  18. ^ Göranzon, K. (20 november 1965). "Paris-kritikerna har bara lovord för Örebrokonstnär". Örebro Kuriren. (Artikel om separatutställning i Paris 1965.)
  19. ^ [a b] Rauschenbusch, H. red. (1971). International directory of arts. 11th edition. Berlin: Deutsche Zentraldrückerei AG. Vol 1, sid 837.
  20. ^ Polier, B. (5 november 1970). "Galerie Internationale". Park East. Vol 7, no. 44, sid. 4. (New York, USA). Recension av separatutställning i New York, utdrag: "These unusually appealing paintings in wild, bright colors are populated by imaginary creatures, some almost animals, others mostly human. These are the denizens of brilliant, fantastic haunts where two suns swirl through flaming skies or billowing spheres of color sigh and breath, or shriek of an existence of their own. /.../ It seems that Jerzy Luczak-Szewczyk has succeeded in creating the effect of Goya's "Goat Paintings" while painting in the intensified hues of Chagall, with the stroke-follows-form brush and palette technique of Van Gogh." Översättning: "Dessa ovanligt tilltalande målningar i vilda, lysande färger är befolkade av fantasivarelser, en del nästan djur, andra mer mänskliga. Detta är innevånarna i strålande, fantastiska boningar, där två solar virvlar genom flammande skyar eller där böljande färgsfärer suckar och andas, eller skriker ut sin egen existens. /.../ Jerzy Luczak-Szewczyk tycks ha lyckats skapa effekten i Goyas "Getmålningar" men målade i Chagalls intensiva färgtoner, med Van Goghs penselföring och palett-teknik."
  21. ^ "Örebrokonstnär hemma igen efter lyckad amerikasejour Nu väntar London och Paris". (21 december 1970). Örebro Kuriren. (Artikel om separatutställning i New York 1970.)
  22. ^ Dödsannons och minnesruna. (18 april 1975). Nerikes Allehanda.
  23. ^ Olaus Petri församling, Örebro. Dödsattest 18 april 1975.

Ytterligare referenser redigera

Litteratur redigera

  • Bugatti, C. E. (1969) Guida all'arte Europea. Ancona, Italien. Sid XXXIII samt 83 f.
  • Fourny, M. (1970) Annuaire de l'art international 1970-1971. Paris, Frankrike. Sid 464.
  • Lo Faro Editore, V. (1970) Traguardi dell'arte '70. Rom, Italien. Vol.1, sid 284.
  • Palmaer Waldén, M., Waldén K. (1965) Örebro i konsten. Drätselkammarens kansli, Örebro. Onumrerad bildsida.
  • Rauschenbusch, H. red. (1967 och 1969) International directory of arts. Deutsche Zentraldruckerei AG. Berlin,Tyskland. 9th edition 1967, vol.1, sid 745. 10th edition 1969, vol.1, sid 824.

Tidningsartiklar och recensioner i urval redigera

  • Sign. C.S. "Polsk målare ställer ut på Mollberg". (16 april 1947). Skånska Socialdemokraten. (Recension av separatutställning i Hälsingborg.)
  • Sign. Fr. "Polensvensk konstnär utställer i Bollnäs". (16 november 1954). Hälsingekuriren. (Recension av separatutställning i Bollnäs.)
  • Sign. G. "Polsk målare på Klostret". (12 mars 1949). Arbetet. (Recension av separatutställning i Lund.)
  • Sign. G. H-d. "En polsk målare". (3 mars 1948). Borås Tidning. (Recension av separatutställning i Borås.)
  • Jo.Jo. "Intressant utställning i Säbysalen". (21 mars 1955). Tranåsposten. (Recension av separatutställning i Tranås.)
  • Lindén, G. "30.000 kronor gav fin utdelning". (28 december 1965). Nerikes Allehanda (Artikel om separatutställning i Paris 1965.)
  • Särnstedt, B. "Jersey Luczak". (9 november 1954). Östgöta Correspondenten. (Recension av separatutställning i Motala.)

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jerzy_Luczak-Szewczyk&oldid=49599556”