Jens Kristian Meinich Bratlie, född 17 januari 1856 i Nordre Land, död 15 september 1939 i Oslo, var en norsk högerpolitiker.

Jens Bratlie
Jens Bratlie, 1912.
FöddJens Kristian Meinich Bratlie
17 januari 1856[1][2][3]
Nordre Lands kommun, Norge
Död15 september 1939[1][4] (83 år)
Oslo
BegravdVår Frelsers gravlund
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker, jurist, officer
Befattning
Stortingspresident
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1900–1903, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1900–1903)[5]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1903–1906, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1903–1906)[6]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1906–1909, Gamle Aker (1906–1909)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1910–1912, Gamle Aker (1910–1912)[8]
Partiledare, Høyre (1911–1919)
Norges försvarsminister
Regeringen Bratlie (1912–1913)
Norges statsminister
Regeringen Bratlie (1912–1913)
Norges revisionsminister
Regeringen Bratlie (1912–1913)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1916–1918, Uranienborg (1916–1918)[9]
Politiskt parti
Høyre
Utmärkelser
Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden (1910)
Kommendör av 1. klass av Vasaorden
Kommendör av första graden av Dannebrogorden
7 juni-medaljen
Kungliga Svärdsorden
Redigera Wikidata

Bratlie var ursprungligen ingenjörsofficer, och befordrades 1893 till kapten. 1885 tog han en juristexamen och gjorde en rask karriär som civilmilitär, för att 1898 bli generalkrigskommissarie. År 1900 blev han stortingsman för Høyre, och kom genast i förgrunden inom politiken genom sina angrepp på Georg Stang i försvarsfrågor. Han var 1900-1903 ordförande i den militärkommitté, som uppdrog linjerna för 1909 års härordning.

Bratlies hela politiska bana blev en kamp mot Georg Stang och den försvarspolitik denne förfäktade. Bratlies ställning inom Høyre stärktes för varje år, och 1911 blev han ordförande i partiets centralstyrelse. Han var 1906-1909 president i Odelstinget och 1910 i Stortinget, där han hade säte 1900-12 och 1916-18.

Bratlie efterträdde 1909 Fredrik Stang som ordförande i den konservativa stortingsgruppen och ledde därefter Høyre i dess samarbete med Frisinnede Venstre. Samgåendet med koalitionsministären Wollert Konow avbröts dock 1912, då Bratlie framkallade dess fall. Han övertog 19 februari 1912 själv regeringsansvaret och var dessutom chef för försvars- och revisionsdepartementet. Høyres nederlag vid valen på hösten 1912 tvingade Bratlie att avgå för att efterträdas av Venstres ledare Gunnar Knudsen.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Find a Grave, Jens Kristian Meinich Bratlie, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folketelling 1910, Jens Kristian Meincih Bratlie, läs online, läst: 30 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 123, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915–1945. B. 1 : Biografier : med tillegg til Tallak Lindstøl: Stortinget og Statsraadet 1814–1914, 1949, s. 148, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 564, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 587, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 621, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 662, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 18, läs online.[källa från Wikidata]