Öppna huvudmenyn

Jeanne de Tramcourt

fransk skådespelare
(Omdirigerad från Jeanne Tramcourt)
Vid Stenhammars slott 3 maj 1945. Från höger Per-Thorsten Hammarén, Jean Paul Sartre, Jeanne de Tramcourt, Simone de Beauvoir och Prins Wilhelm.
Jeanne de Tramcourt stod tillsammans med Nathan Söderblom modell för Christian Erikssons portalfigur på Sundsvallsbanken i Stockholm

Jeanne Leocadie de Tramcourt, född den 9 december 1875 i Tracy sur Loire, Frankrike, död den 2 januari 1952 i Flen, Södermanlands län, var skådespelare, modist, känd inom svenska konstnärskretsar - inte minst som fru till skulptören Christian Eriksson, och Prins Wilhelms livskamrat och "värdinna" på hans slott Stenhammar.

Som 18-åring gifte sig de Tramcourt år 1894 med den svenska skulptören Christian Eriksson och blev under äktenskapet ett känt namn inom Svenska konstnärskretsar. De bodde på gården Taserud i Arvika och fick tillsammans sonen Matts Eriksson, som blev skulptör,[1], sonen Elof och dottern Kajsa som senare gifte sig med konstnären Einar Nerman.[2] Nerman kom för övrigt, kring 1920, att måla ett porträtt av de Tramcourt[3] och i hans ”Gösta Berling-bilder” från 1916, med illustrationer ur Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, fungerade hon som förebild för Anna Stjernhök.[4]

1911 skilde sig Tramcourt från Eriksson. Kring 1913 drev hon hattaffären Madame Jeanne i Stockholm.[5] och 1919 spelade hon en av huvudrollerna i den danska stumfilmen Blad ur Satans bok, producerad av Nordisk Film, som hade premiär i Sverige 1921.[6][7] När sedan filmen Gösta Berlings saga skulle spelas in var hon påtänkt som Anna Stjernhök, och provspelade för rollen.[8]

Olof Sager-Nelson målade hennes porträtt och 1914 gjorde Carl Larsson likaså. Samma år inledde hon ett förhållande med prins Wilhelm, hertig av Södermanland. De levde tillsammans på slottet Stenhammar i Flen och från 1932 kallades hon för "värdinna" på Stenhammar.[9] de Tramcourt omkom i en bilolycka 1952 då prins Wilhelm körde in i en stenpelare nära Stjärnhov i Södermanland, när de var på väg till Stenhammar efter att ha besökt hans son Lennart Bernadotte.[9] Då olyckan inträffade rådde snöstorm.[9] Jeanne de Tramcourt och Prins Wilhelms förhållande blev allmänt känt först 1970[ifrågasatt uppgift] när Vecko Journalen publicerade prinsens kärleksbrev till de Tramcourt.[10]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Svenska Dagbladet (1981-04-14) sid:16, läst 2018-01-04
  2. ^ Svenska Dagbladet (1952-01-03) sid:14, läst 2018-01-04
  3. ^ Svenska Dagbladet (1920-12-19) sid:8, läst 2018-01-04
  4. ^ https://litteraturbanken.se/forfattare/LagerlofS/omtexterna/IllustrationerOchOmslag.html
  5. ^ Svenska Dagbladet (1913-11-09) Hos Madame Jeanne, sid:11, läst 2018-01-04
  6. ^ Svenska Dagbladet (1919-07-14) sid:7, läst 2018-01-04
  7. ^ Svenska Dagbladet (1921-03-20) sid:14, läst 2018-01-04
  8. ^ Svenska Dagbladet (1919-03-16) sid:19, läst 2018-01-04
  9. ^ [a b c] Svenska Dagbladet (1952-01-03) sid:3, läst 2018-01-04
  10. ^ Svenska Dagbladet (1970-10-21) sid:13, läst 2018-01-04

Tryckta källorRedigera

  • Elgklou, Lars (1978). Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91 7008 882 9 
  • Stugart, Martin (2004). Fråga om Stockholm - Känt och okänt om huvudstaden. Stockholm: Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-510-7