Jean le Rond d'Alembert

fransk matematiker och philosophe

Jean le Rond d'Alembert, född 16 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och upplysningsfilosof; medlem av Académie française 1754 och dess ständige sekreterare 1772. d'Alembert var en av de ledande Encyklopedisterna.

Jean le Rond d'Alembert
Jean Le Rond d'Alembert, by French school.jpg
Född16 november 1717[1][2][3]
Paris[4][5][6]
Död29 oktober 1783[1][2][3] (65 år)
Paris[7][5][8]
BegravdParis katakomber
MedborgarskapFrankrike[9]
Utbildad vidUniversitetet i Paris och Collège des Quatre-Nations[10] Blue pencil.svg
SysselsättningFilosof[11], musikteoretiker, encyklopedisterna[11], ingenjör, författare, musikvetare, översättare[11], matematiker[11], fysiker[11], lexikograf
BefattningStol nummer 25 i Franska akademien
Ständig sekreterare i Franska akademien (1772–1783)
Noterbara verkEncyclopédie
ReligionAteism
FöräldrarLéopold Philippe d'Arenberg[12]
Claudine Guérin de Tencin[13][14][15]
UtmärkelserFellow of the Royal Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
NamnteckningSignature D'Alembert.svg
Redigera Wikidata

LivRedigera

Jean le Rond d'Alembert var oäkta son till en parisisk markisinna och författare, salongsvärden Claudine Guérin de Tencin, och blev som nyfödd lämnad på trappan till kyrkan Saint-Jean-le-Rond i Paris. Som ofta när det gällde hittebarn namngavs han efter den kyrkas skyddshelgon vid vilken man hade hittat honom. Uppväxt i en glasmästares familj fick han ändå understöd av sin biologiska far, adelsmannen Destouches, som såg till att d'Alembert fick en god uppfostran och utbildning. Han kunde därför ta examen vid Collège Mazarin 1735 och bli antagen som medlem i Vetenskapsakademien 1741.

VerkRedigera

Inom matematiken var d'Alembert verksam inom området för ämnets tillämpningar, särskilt dynamiken. I Traité de dynamique (1743) formulerade han d'Alemberts princip. Innebörden i denna princip är att Newtons första lag gäller inte bara för kroppar i vila utan även för kroppar i rörelse. Tas hänsyn till tröghetskrafterna kan varje dynamiskt problem behandlas som ett jämviktsproblem.

d'Alemberts arbeten omfattar även vätskors dynamik, vindarnas teori, vibrerande strängars fysik med mera. Inom den rena matematiken är d'Alemberts utveckling av teorin för partiella differentialekvationer mest känd. Här är d'Alembert-operatorn eller d'Alembertianen  , (även vågoperatorn) en fortfarande väl använd notation.

Vid sidan av sina matematiska och matematisk-fysikaliska arbeten är d'Alembert känd för sitt medarbetarskap i Diderots den stora Encyklopedien.

FilosofiRedigera

Vänskapen mellan d'Alembert och Voltaire är också väl känd, och d'Alembert själv betraktas som en av upplysningsfilosoferna. Han ansåg att kunskap kan nås på tre sätt: genom minnet, förnuftet och fantasin.

Genom sin uppfattning om vetenskapernas historia som en utveckling från metafysisk spekulation till empirisk forskning är d´Alembert en föregångare till den moderna positivismen. Han bidrog även till den estetiska vetenskapen genom musikteoretiska avhandlingar och deltog i upplysningens kulturkamp genom inlägg mot jesuiternas maktställning. Hans filosofiska huvudarbete är Essai sur les éléments de la philosophie (1759).[16]

BibliografiRedigera

  • Traité de dynamique (1743)
  • Recherches sur les cordes vibrantes (1747)
  • Éléments de musique (1752)
  • Mélanges de littérature et de philosophie (2 vol. 1753, 5 vol. 1759–67).

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Энциклопедический лексикон. Том 15, 1838, 1838, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume I, 1890, 1890, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Энциклопедический лексикон. Том 15, 1838, 1838, (Källa från Wikidata)
  6. ^ unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume I, 1890, 1890, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Alembert, Jean le Rond d', Encyclopædia Britannica 1911, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898, (Källa från Wikidata)
  10. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 18 november 2017, (Källa från Wikidata)
  11. ^ [a b c d e] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 55, ISBN 978-2-221-06888-5, (Källa från Wikidata)
  12. ^ Recherches sur Diderot et sur l'Encyclopédie, vol. 47, 2012, s. 243-289, (Källa från Wikidata)
  13. ^ Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Энциклопедический лексикон. Том 15, 1838, 1838, ”Он был побочный сын известной красотою и умом госпожи Тансен (Tencin), сестры кардинала Тансена, архиепископа Лионскаго, и французского комического писателя Детуша.”, (Källa från Wikidata)
  14. ^ unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume I, 1890, 1890, ”Род. в Париже 16 ноября 1717 г. от блестящей и остроумной г-жи Тансен и инженерного офицера Детуша, брата известного поэта.”, (Källa från Wikidata)
  15. ^ unknown value, Аламбертъ, vol. 1, Entsiklopedicheskiy Leksikon. Tom 1, 1835, 1835, ”... был сын Госпожи де Тансен и поэта Детуша, которые подкинули его.”, (Källa från Wikidata)
  16. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947-1955. (spalt 516)

Externa länkarRedigera