Jean Bodin

fransk rättslärd, politiker och skriftställare

Jean Bodin, född 1530 i Angers, död 1596 i Laon, var en fransk rättslärd, politiker och skriftställare, känd som politisk filosof och grundare av nationalstatens idé.

Jean Bodin
Född1530[1][2]
Angers[3]
Död1596[4][2][5]
Laon[6][7][8], Frankrike
Medborgare iFrankrike[1]
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Toulouse universitet
Collège des Quatre Langues
SysselsättningJurist[9], statsvetare, dæmonolog, historiker, filosof[9], nationalekonom, juridisk rådgivare[10]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Jean Bodin var en tid lärare i rättsvetenskap i Toulouse, blev 1561 advokat i Paris, men ägnade sig snart åt vetenskaplig författarverksamhet. 1571 fick han anställning hos hertigen av Alençon, som under hugenottkrigen var chef för ett förmedlande parti, och sedan dennes broder, Henrik III, erhållit kronan, blev han 1576 statsadvokat i Laon. Såsom medlem av tredje ståndet vid riksdagen i Blois samma år sökte han förgäves hindra ett nytt hugenottkrig och föll i onåd hos konungen genom sin opposition mot dennes planer att låta ett utskottsmöte undantränga riksdagen och att skaffa sig penningar medelst kronogodsens försäljning.

Han följde därpå hertigen av Alençon på resor till England och Nederländerna, men återtog efter hertigens död 1584 sin tjänst i Laon och blev där 1587 generalprokurator. I det nu utbrytande sista hugenottkriget ("de tre Henrikarnas krig") slöt han sig, fastän vän av samvetsfriheten, till den ultrakatolska "ligan", men övergick 1593 till Henrik IV, vars politik bättre överensstämde med hans egna åskådning. Död av pesten 1596, fick han dock ej uppleva samvetsfrihetens seger genom ediktet i Nantes.

Statsvetenskapliga verk redigera

Bodin var en framstående representant för den franska renässansens bildning. I sitt 1566 utgivna verk Methodus ad facilem historiarum cognitionem — ett försök till en historiens filosofi — uppträdde han dock mot renässanstidens antikdyrkan. I dialogen Heptaplomeres röjde han en religiös skepticism, som nästan förebådade Voltaires och torde förklara hans tolerans. Detta verk, som kunnat stå honom dyrt, om samtiden lärt känna det, trycktes först 1841 av tysken Guhrauer.

Hans bok De magorum demonomania (från 1578) visar emellertid, att denne fritänkare delade sin tids tro på häxväsende. Bodins förnämsta arbete är Les 6 livres de la république, som utkom 1577 och 1586 utgavs på latin av honom själv. I detta framställde han — i motsats till medeltidens föreställningar om en kristen universalmonarki, "det heliga romerska riket", eller en allt behärskande universalkyrka samt mot dess statsmyndigheten inskränkande feodala ordning — den suveräna nationalstatens teori, vars grundläggare han blev.

Påverkad av Frankrikes statsliv, råkade han emellertid därvid i två ensidigheter. Då den franska staten var suverän, gjorde han suveränitet till en nödvändig egenskap hos varje stat, och hans berömda statsdefinition rymmer därför ej de icke-suveräna staterna. Som den suveräna franska statens myndighet innehades, eller syntes honom böra innehavas, av härskaren (konungen) ensam, såg han i denne, och ej i staten själv, suveränen, och härigenom kom hans statslära att bli ett stöd för envåldsmonarkien. Dock tänkte han sig inte härskarsuveräniteten alldeles oinskränkt: den skulle visserligen vara obunden av statens lagar, som härskaren fritt stiftade, men dock underordnas Guds och naturens lag, som Bodin enligt den rådande naturrättsliga uppfattningen ansåg stå bakom och över statens rättsordning, och trots att han inte tillerkände riksdagen en självständig maktställning gentemot suveränen, höll han dock på rådgivande ständer, vilket förklarar hans uppträdande i Blois.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Michael S. Hart, Project Gutenberg, Project Gutenberg Literary Archive Foundation, Jean Bodin, läst: 9 oktober 2017, licens: Unlicense.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes, Jean Bodin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ 118512307.[källa från Wikidata]
  7. ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  8. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, witches.shca.ed.ac.uk .[källa från Wikidata]