Jean-Pierre Claris de Florian

fransk poet

Jean-Pierre Claris de Florian, född den 6 mars 1755, död den 13 september 1794, var en fransk författare.

Jean-Pierre Claris de Florian
Jean-Pierre Claris de Florian.jpg
Jean-Pierre Claris de Florian, 1800.
Född6 mars 1755[1][2][3]
Sauve[4] ​eller ​Logrian-Florian[5][6][7]
Död13 september 1794[5][8][7] (39 år)
Sceaux[5][9][7] ​eller ​Paris
BegravdHauts-de-Seine[10]
MedborgarskapFrankrike
SysselsättningPoet[5], fabulist, översättare, dramatiker, författare[11]
Befattning
Stol nummer 29 i Franska akademien
Redigera Wikidata

Florian blev 1768 page hos hertigen av Penthiévre, var sedan militär, inträdde därefter åter i hertigens av Penthiévre tjänst, som kammarjunkare, samt levde ömsom i Paris och ömsom på nämnde hertigs gods. Såsom adelsman blev han häktad vid revolutionens utbrott, men återfick snart friheten. År 1788 blev Florian medlem av Franska akademien.

Han började sin skriftställarbana med att efterbilda den spanska herderomanen (Cervantes La Galatea), utgav därefter ett originalarbete i samma stil, Estelle, och Galatée (1783), skrev sedan komedier, noveller, romaner och fabler samt utgav slutligen en översättning av Don Quijote. Hans Fables (1792; "Fabler", översatta av J.M. Stjernstolpe, 1824-25), står inte mycket efter La Fontaines, som utgjorde deras förebilder.

Komedierna Les deux billets ("Billetten och lottsedeln", 1785), Le bon ménage ("Det lyckliga hushållet", samma år), Les deux jumeaux de Bergame ("Tvillingarne från Bergame", samma år), Le bon pére, La bonne mére ("Den goda modren", 1790), Le bon fils, Myrlil et Chloe, Jeannot et Colin ("Jeannot och Colin", 1796), L'enfant d'Arlequin perdu et retrouvé och Arlequin maitre de maison utmärker sig genom osökt kvickhet och barnslig glättighet.

Hans episka dikter Numa Pompilius (1785; översatt till svenska 1795 och 1837), som påminner för mycket om Fénelons Télémaque, Gonzalve de Cordoue (1791) och Guillaume Tell (1802), som skrevs i fängelset, äger mindre värde. La jeunesse de Florian (1807) är självbiografisk. Florians Œuvres complétes utgavs bland annat av Renouard 1820, och hans Œuvres inédites av Pixérécourt 1825.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6np2r2c, omnämnd som: Jean-Pierre Claris de Florian, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ International Music Score Library Project, omnämnd som: Jean-Pierre Claris de Florian, IMSLP-ID: Category:Florian,_Jean-Pierre_Claris_de, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  3. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: declarisdeflorianj, omnämnd som: Jean-Pierre Claris De Florian.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11902963q, läst: 18 januari 2022, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15628, läs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, omnämnd som: Florian, Jean-Pierre Claris de, Enciclopedia Treccani: jean-pierre-claris-de-florian, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Stora ryska encyklopedin, Stora ryska encyklopedin, no value, ISBN 978-5-85270-320-0, Stora ryska encyklopedin-ID: 4715884, läs online, läst: 18 januari 2022, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
  8. ^ Store norske leksikon, 1978, Store norske leksikon-ID: Jean-Pierre_FlorianStore_norske_leksikon, läs online, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 19391932, omnämnd som: Florian, Jean-Pierre Claris, chevalier de, Enciclopedia Italiana-ID: florian-jean-pierre-claris-chevalier-deenciclopedia-italiana, läst: 18 januari 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  11. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkarRedigera