Japansk vaktel[2] (Coturnix japonica) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3] Den ansågs tidigare vara en underart till vanlig vaktel (Coturnix coturnix), men omklassifierades till egen art 1983.[4] Den häckar i östra palearktiska regionen och övervintrar i Sydostasien och östra Kina.[3] IUCN kategoriserar arten som nära hotad i det vilda.[1] Tamformer av japansk vaktel har hållits i Japan under minst 1000 år[5], och är idag en relativt vanlig burfågel över hela världen.

Japansk vaktel
Status i världen: Nära hotad[1]
Tamform av japansk vaktel.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteCoturnix
ArtJapansk vaktel
C. japonica
Vetenskapligt namn
§ Coturnix japonica
AuktorTemminck & Schlegel, 1849
Tamform av japansk vaktel.
Tamform av japansk vaktel.

Utbredning och systematik redigera

I vilt tillstånd förekommer japansk vaktel huvudsakligen i östra Asien och Ryssland. Utbredningen inkluderar Indien, Korea, Japan, och Kina.[6][7][8] Den japanska vakteln kan övervintra i Japan, men flyttar vanligtvis söderut till Vietnam, Kambodja, Laos, och södra Kina.[9] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi redigera

Biotop redigera

Den japanska vakteln är marklevande och föredrar att gömma sig i områden med tät vegetation.[10][5] Dess naturliga miljö är gräsmark, buskar och fält som planterats med hög gröda.[8][10] Den trivs på slätter, ängar och nära vattendrag.[11]

Häckning redigera

Äggen är gröngula med bruna och svarta fläckar. De läggs i en liten håla på marken, och ruvas när vaktelhönan lagt cirka 8–12 ägg. Äggen ruvas av hönan under i snitt 16,5 dagar. Ungarna växer snabbt och blir flygga efter ungefär 17–19 dagar.[12]

Status och hot redigera

I vilt tillstånd tros beståndet av japansk vaktel minska relativt kraftigt, förmodligen på grund av jakt och förändringar i jordbruket. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Uppfödning av vaktlar redigera

 
Vaktelägg.

Japanska vaktlar föds upp för ägg och kött, och tamformen förhåller sig till vildformen ungefär som guldfisk till karp. Vakteln har hållits som tamfågel i Japan sedan 1000-talet. Ursprungligen hölls den som sångfågel, men i början av 1900-talet började man avla fram vaktlar för äggens skull. Under andra världskriget var den tama japanska vakteln nära att utrotas, och bara ett fåtal individer av de äggläggande vaktlarna överlevde.[4][5][13]

Sedan 1940-talet har den tama japanska vakteln spridit sig över världen. Det finns inga direkta raser, däremot avelslinjer där man tagit fram tyngre individer, större ägg eller vissa färger. I Sverige delas tama japanska vaktlar vanligen in i viktklasser med mer eller mindre etablerade namn.[5]

Vaktelägg redigera

Vaktelägg brukar anses som en delikatess i västvärlden men är betydligt vanligare i exempelvis Östasien.[14] Tama japanska vaktlar lägger ungefär ett ägg per dygn så länge den ljusa delen av dagen är minst 14 timmar lång.[15] Ett vaktelägg väger 10–15 gram.[16] Näringsvärdet hos vaktelägg påminner om hönsägg, men vakteläggen är mer näringstäta framför allt på grund av att gulan är en större del av äggets totala vikt. Skalen är spröda, så ibland används en särskild sax för att öppna vaktelägg utan att skada gulan.[16]

Vaktelkött redigera

Vaktlar hålls även som köttfåglar och då främst de tyngre avelslinjerna, där en vaktel väger upp till 200–300 gram.[17]

Galleri redigera

Noter redigera

Delar av texten bygger på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel Japanese quail, läst 5 september 2014
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Coturnix japonica Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Hubrecht R, Kirkwood J (2010). The UFAW Handbook on the Care and Management of Laboratory and Other Research Animals. John Wiley & Sons. sid. 655–674 
  5. ^ [a b c d] ”Japansk vaktel”. Vendelsö vaktel. Arkiverad från originalet den 11 september 2016. https://web.archive.org/web/20160911220708/http://vendelsovaktel.se/japanska-vaktlar/. Läst 5 september 2016. 
  6. ^ Barilani, M; Deregnaucourt S; Gellego S; Galli L; Mucci N; Piomobo R; Puigcerver M; Rimondi S; et al. (2005). ”Detecting hybridization in wild (Coturnix c. coturnix) and domesticated (Coturnix c. japonica) quail populations”. Biological Conservation 126: sid. 445–455. doi:10.1016/j.biocon.2005.06.027. 
  7. ^ Puigcerver, Manel; Vinyoles, Dolors; Rodríguez-Teijeiro, José Domingo (2007). ”Does restocking with Japanese quail or hybrids affect native populations of common quail Coturnix coturnix?”. Biological Conservation 136 (4): sid. 628–635. doi:10.1016/j.biocon.2007.01.007. 
  8. ^ [a b] Pappas, J. ”Coturnix japonica”. Animal Diversity Web. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Coturnix_japonica/. Läst 20 oktober 2013. 
  9. ^ ”Species Factsheet: Coturnix japonica”. Birdlife International. Arkiverad från originalet den 21 september 2012. https://web.archive.org/web/20120921020952/http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=195. Läst 20 oktober 2013. 
  10. ^ [a b] Buchwalder, T; Wechsler B (1997). ”The effect of cover on the behavior of Japanese quail (Coturnix japonica)”. Applied Animal Behaviour Science 54: sid. 335–343. doi:10.1016/s0168-1591(97)00031-2. 
  11. ^ ”Coturnix japonica”. The IUCN Red List of Threatened Species. Arkiverad från originalet den 26 september 2013. https://web.archive.org/web/20130926202050/http://www.iucnredlist.org/details/100600195/0. Läst 18 november 2013. 
  12. ^ Ainsworth, SJ; Stanley RL; Evan DJR (2010). ”Developmental stages of the Japanese quail”. Journal of Anatomy 216: sid. 3–15. doi:10.1111/j.1469-7580.2009.01173.x. 
  13. ^ Coturnix (Coturnix coturnix japonica): standards and guidelines for the breeding, care, and management of laboratory animals. Washington, D.C.: National Academy of Sciences. 1969. sid. 1–47 
  14. ^ ”Eat Cheap, Top 7 Street Foods Around the World”. Backpacker Ben (travel blog). 1 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151029174502/http://www.backpackerben.co.uk/highlights/eat-cheap-top-7-street-foods-around-the-world. 
  15. ^ ”Raising Japanese Quail”. Raising Japanese Quail. http://www.thepoultrysite.com/articles/607/raising-japanese-quail/. Läst 5 september 2016. 
  16. ^ [a b] ”Vaktelägg”. Vendelsö vaktel. Arkiverad från originalet den 11 september 2016. https://web.archive.org/web/20160911215946/http://vendelsovaktel.se/japanska-vaktlar/vaktelagg/. Läst 5 september 2016. 
  17. ^ ”Genetic parameters for body weight in meat quail”. Poultry Science. http://ps.oxfordjournals.org/content/94/2/169.full?cited-by=yes&legid=poultrysci;94/2/169. Läst 5 september 2016. 

Externa länkar redigera