Jan Ekström
Jan Olof Ekström, född 2 november 1923 i Falun, död 17 augusti 2013[1], var en svensk författare och reklamman.[2]
Jan Ekström växte upp i Gislaved, tog realen i Värnamo och studenten i Växjö. Han studerade nationalekonomi, slaviska språk, engelska och statistik vid Lunds universitet och studerade därefter på Handelshögskolan i Stockholm. Han var till i början av 1980-talet delägare i reklambyrån Ekström och Lindmark. Tidvis var han bosatt i Frankrike.
Som författare debuterade Ekström 1961 med Döden fyller år och året därpå introducerade han sin problemlösare, den rödhårige, visslande och operaälskande kriminalaren Bertil Durell. För Träfracken fick han Expressens Sherlock-pris. Jan Ekström är mest känd som författare av pusseldeckare med invecklade intriger. Han har också skrivit noveller och artiklar till fackpress.
Jan Ekström var ledamot av Svenska Deckarakademin.
Romanen Ålkistan anses vara ett av få lyckade svenska exempel på "Det låsta rummets gåta".[3][4]
Två av böckerna, Träfracken och Morianerna, har filmatiserats (se nedan).
BibliografiRedigera
- Döden fyller år (1961)
- Döden går i moln (1962)
- Träfracken (1963) (filmatiserades 1966)
- Morianerna (1964) (filmatiserades 1965)
- Daggormen (1965)
- Ålkistan (1967)
- Elddansen (1970)
- Sagan om kommunen som ville bygga rationellt (1975)
- Ättestupan (1975)
- Mannen i berget (1979)
- Svarta veckan vid Lycée international de St-Germain-en-Laye (1983)
- Blommor till Rose (1986)
- Uniformen (1987) (särtryckt novell, ej i bokhandeln)
- Noveller Julen 1989 (1989) (ej i bokhandeln)
- Vildfikonträdet (1994)
Priser och utmärkelserRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Ebba Rosencrantz: Deckarförfattaren Jan Ekström har avlidit i Expressen 19 augusti 2013, läst 2013-08-20
- ^ ”Jan Ekström”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/jan-ekström. Läst 7 maj 2011. nämner födelseår 1923, ej födelsedatum eller födelseort
- ^ Magnus Eriksson: Detektivberättelsens historia: då och nu på www.rootsy.nu odaterad, läst 2013-08-20
- ^ Magnus Eriksson i Svenska Dagbladet Kultur 16 augusti 2007, läst 2013-08-20