Jan Beskow
Jan Eilert Beskow, född 17 mars 1931 i Uppsala, död 11 december 2020 i Göteborg,[1] var en svensk psykiater och socialmedicinare, främst känd för sin forskning om självmord.
Biografi redigera
Beskow blev student i Sigtuna 1949, medicine kandidat i Uppsala 1953 och medicine licentiat där 1959. Han blev medicine doktor i Göteborg 1979 på avhandlingen Suicide and mental disorder in Swedish men[2]. Avhandlingen tog ett tiotal år att färdigställa, och baserades på intervjuer med efterlevande till 271 självmord, där Beskow själv genomförde intervjuerna.[3] Han blev senare docent vid Göteborgs universitet och innehade olika läkarförordnanden 1959–1960, var klinisk amanuens vid socialmedicinska institutionen i Umeå 1960–1962, underläkare vid medicinska kliniken på Umeå lasarett 1962–1964, tillförordnad professor i socialmedicin vid Umeå universitet 1964–1966 och blev klinisk amanuens vid psykiatriska kliniken på Umeå lasarett 1966 och var senare verksam som överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han tilldelades professors namn 1996.
Beskow pensionerades 1997 och övergick då till att vara verksam vid det då nybildade Suicidprevention i Väst (SPIV), där han sedan arbetade med självmordsforskning och kunskapsspridning livet ut.[3]
Beskow kom i början av 1980-talet att lansera olycksfallsperspektivet, synsättet att suicid kan ha sin grund i kognitiv svikt i ovanliga och extrema situationer, där sjävmordet blir en följd av fysiska, psykiska och sociala händelser som blivit alltför belastande. Det innebär att personen i grunden vill leva, men vid ett särskilt tillfälle blir överväldigad av ångest, depression och suicidtankar. Med detta synsätt såg han suicidalitet som ett samhällsproblem som vi gemensamt måste ta ansvar för och inte lägga skuld på enskilda individer som kämpat för sin överlevnad.[4][3]
Familj redigera
Jan Beskow var son till medicine doktor Allan Beskow och Eline-Fenger Krog. Han var bror till Ann Beskow.
Bibliografi (urval) redigera
- 1996 – Om livet känns hopplöst: stöd till självmordsnära medmänniskor. Folkhälsoinstitutet, 1104-358X ; 116. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. Libris 7773084. ISBN 9188565386
- 2000 – Beskow Jan, red. Självmord och självmordsprevention: om livsavgörande ögonblick. Lund: Studentlitteratur. Libris 7274422. ISBN 9144001622
- 2005 – Beskow, Jan; Palm Beskow Astrid, Ehnvall Anna. Suicidalitetens språk. Lund: Studentlitteratur. Libris 9889481. ISBN 9144033125
- 2007 – När himlen är nära: samtal med svårt sjuka och äldre samt deras närstående, vårdare och efterlevande. Stockholm: SPES. Libris 10632760. ISBN 9789163302541
- 2011 – Beskow, Jan; Wikström Li. Psykisk livräddning: en andra lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord. Göteborg: Suicidprevention i väst (SPIV), [2011]. Libris 13588391. http://www.suicidprev.com/assets/files/pdf/Psykisk_livraddning_2_.pdf
- 2013 – Beskow, Jan; Palm Beskow Astrid, Ehnvall Anna. Suicidalitet som problemlösning, olyckshändelse och trauma. Lund: Studentlitteratur. Libris 13855323. ISBN 9789144079929
- 2018 – Jan Beskow och Susanne Tell. Gagnér Jenneteg Filippa. red. Handbok för livskämpar: till dig som inte vet om du orkar leva. [Örebro]: Libris. Libris 22584220. ISBN 9789173876643
Referenser redigera
- Svensk Läkarmatrikel 1970, Bokförlaget Vem är vem AB, Stockholm 1971, sid. 88.
Noter redigera
- ^ Familjesidan.se
- ^ Beskow, Jan (1979) (på engelska). Suicide and mental disorder in Swedish men. Acta psychiatrica Scandinavica. Supplementum, 0065-1591 ; 277. Copenhagen: Munksgaard. Libris 7199223. ISBN 8716084233
- ^ [a b c] Helle Lyrstrand Larssen (9 juni 2018). ”Jan har ägnat 50 år åt självmordsforskning”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/jan-har-%C3%A4gnat-50-%C3%A5r-%C3%A5t-sj%C3%A4lvmordsforskning-1.6266223.
- ^ Anki Sandberg, Else-Marie Törnberg, Inger Händestam, Karin Schultz, Rickard Bracken (31 januari 2021). ”Minnesord Jan Beskow”. Göteborgs-Posten.