Jamtamot (egentligen Jamtamót, jämtars möte) var det självständiga Jämtlands allting på Bynäset på Frösön för förvaltning och rättskipning. Jamtamot är dokumenterad under medeltiden men otvivelaktigt äldre,[1] och kan ha grundats under förra hälften av 900-talet,[2] strax efter att världens äldsta ännu existerande parlament, Islands Allting grundades (930). Jamtamots funktioner övertogs på 1470-talet av ett norskt lagting,[1] men Jamtamots kontinuitet har varit obruten under dess utveckling till dagens landstings/regionfullmäktige.[3][4] I egenskap av allting hade alla jämtar rätt att delta vid mötet, vilket innebar att folkförsamlingen som samlades var mycket stor i förhållande till Jämtlands folkmängd. Jamtamot hölls årligen veckan då den 12 mars inföll,[5] och under den veckan, 'motsveckan', pågick Jämtlands största marknad på Frösön.
|
|---|
| Jämtlands landskapsvapen Den här artikeln ingår i serien om |
| Jämtlands historia |
|
Artiklar |
|
Förhistoria (-1000) |
|
Slag och fälttåg |
|
Slaget på Storsjöns is (1178) |
|
Ting/domsaga |
Namn redigera
Namnet Jamtamot betyder jämtars möte och skrevs i äldre handlingar som bland annat Iampta mooth[6], Jamptamoth[7] och senare även Jempta mote[8]. Ordet mot kommer från fornnordiskan och återfinns även på annat håll, som i det anglosaxiska Witenagemot. Ordet þing förekom emellertid ibland jämte mot, som till exempel (i dativ) aa motz þingino.[9]
Plats redigera
Jamtamot hölls på Bynäset på Frösön. Platsen är i äldre skrift skriven som ”firir Berghi”[10] och texten är nedtecknad i sätestugan (tingshuset) — sezstofvnni. År 1362 benämns platsen däremot ”Forbergh”.[11] Firir Berghi kan bokstavligt direktöversättas till nysvenska som ’framför berget’.
Men benämningen har en annan betydelse som återfinns i det senare namnet för samma plats, Forbergh, vilket är ’förberg’. Förberg betyder inte ’framför berget’ utan udde och näs (jämför med tyskans vorgebirge, franskans promontoire och engelskans promontory). På Frösön finns enbart ett sådant förberg, näs, det redan nämnda Bynäset.[12]
Funktion redigera
Jamtamot var den högsta instansen i Jämtland under den tid på tinget var verksamt. Vid Jamtamot avgjordes tvister och domar föll i brottmål. Utöver det fungerade tinget även som en slags regering i förhållande till andra skandinaviska lagtingsområden då tinget även beslöt i frågor som skatt. Jamtamot hade inledningsvis ingen kung över sig, varvid Jämtland under tiden före 1178 betraktas som en bonderepublik.[13] Alla fria män fick deltaga och de mest framstående männen i de olika släkterna, det vill säga hövdingarna överlade och diskuterade gemensamt olika frågor gällande landet. Beslut i viktiga ärenden fattades däremot efter att hela tinget samlats och alla blivit tillfrågade och informerade. Det finns teorier om att det var på Jamtamot som jämtarna valde att övergå till kristendomen under 1000-talet strax efter slaget vid Stiklestad. På Island antogs kristendomen på samma sätt, genom ett tingsbeslut.
Historia redigera
Jamtamotet fick fortsätta att verka efter övergången till Norge i och med förlusten vid slaget på Storsjöns is 1178. Även när Norge centraliserades bestod Jamtamot och när Kalmarunionen bildades hamnade Jämtland långt från centralmakten och alltinget fick då en större betydelse. I slutet av 1400-talet fick Jämtland även ett norskt lagting och Jamtamot förlorade sin status som rättsinstans, men Jamtamot avskaffades inte och Jämtland kom att ha två parallella ting.
På 1500-talet blev Jamtamot till ett danskt landsting och efter den svenska ockupationen av Jämtland under det nordiska sjuårskriget 1564–1570 förbjöd kung Kristian IV av Danmark tinget, men det fortsatte att existera i hemlighet och i skydd av motsveckan.
Efter att Jämtland blev svenskt 1645 överfördes delar av Jamtamots ansvar till ett svenskt landsjämnadsting som benämndes Jämtlands landsjämnadsting medan den dömande delen 1670 övergick till Jämtlands domsaga.
Motsveckan redigera
Under den vecka då Jamtamot hölls, j mootz wiku[14] ’i motsveckan’, (veckan då den 12 mars infaller; efter kristnandet: Gregoriusdagen) ägde samtidigt Jämtlands största marknad rum på Frösön – en mötesplats för transithandeln mellan Norge och Sverige. Jamtamots marknadsfunktion levde vidare genom århundradena under namnet Gregoriemarknaden. Den flyttade 1798 in till den år 1786 grundade staden Östersund och existerade ända fram till 1914. År 1986, i samband med stadens 200-årsjubileum, återuppväcktes Gregoriemarknaden i Östersund och den har sedan dess ägt rum varje år i mars.
Förmodligen blotade man under motsveckan – innan Jämtland kristnades definitivt i och med resandet av Frösöstenen någon gång i mitten av 1000-talet – till huvudguden på Frösön, vanerguden Frö.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Jamtamot i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Oscarsson (1986), 1000 år av frihet sid. 23
- ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 114–115
- ^ Larsson, Jämten 2000 sid. 99 ”I Jämtland var kontinuiteten från det gamla Jamtamot obruten även när landstingsreformen trädde i kraft”
- ^ Oscarsson, Alltinget Jamtamot (se webbreferens)
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..oppa Iampta mooth..
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..Scriffwit oppa Jamptamoth samma aar som før ær sakt etc.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI)..ungørande at tha som lidhit fran byrdh wars herra Jesu Christi mccclxxx aar vm midwiku daghin a Jempta mote ha kom fore a stæmpno fore Bærghe..
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..millæm Nichulaas Pættrssonar syslumannz þar ok almugans heyrdum mitt bøðe aa motz þingino lyktar þingi ok adrum stæfnum daghlæga.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) j sezstofvnni firir Berghi j Frœysœy.
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) Actum Forbergh anno domini mo. ccco. lxo. iij. die beati Jeronimi episcopi et conffessoris.
- ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 113
- ^ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 124
- ^ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..thetta breff som giort och scriffwat war Anno domini Mocdolxv torsdaghen j mootz wiku.
Webbkällor redigera
- Oscarsson, Bo (14 februari 2006). ”Alltinget Jamtamot”. Jamtamot i Uppsala. http://www.jamtamot.org/hederspriset/1990/1990-ostersunds-posten_19930803_alltinget-jamtamot.html. Läst 18 oktober 2007.
Tryckta källor redigera
- Bull, Edvard (1927). Jemtland og Norge (1). Oslo: Gyldendal
- Ekerwald, Carl-Göran (2004). Jämtarnas historia intill 1319 (1). Östersund: Jengel förlag. ISBN 91-88672-12-3
- Frösö marknad och ting (Jamtamot) i Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
- Oscarsson, Bo (1986). ”1000 år av frihet”. i Margareta Persson. Dä glöm fell int jamska (8). Offerdal: M. Persson. ISBN 91-7810-650-8
- Rentzhog, Sten (red.); Håkan Larsson m.fl. (1999). Jämten 2000 Framtidstro. Östersund: Jämtlands läns museum