Jacob Aall Bonnevie, född den 21 december 1838 i Kristiania, död den 13 augusti 1904 i Linköping, var en norsk skolman och politiker. Jacob Aall Bonnevie var far till zooologen Kristine Bonnevie och socialpolitikern och juristen Carl Bonnevie.

Jacob Aall Bonnevie
Född31 december 1838[1][2]
Christiania
Död13 augusti 1904[1][3] (65 år)
Linköping, Sverige
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker, skoledirektør, huvudlärare, lärare, läroboksförfattare
Befattning
Suppleant till Stortinget
Stortingets mandatperiod 1877–1879, Trondhjem og Levanger (1877–1879)[4]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1880–1882, Trondhjem og Levanger (1880–1882)[5]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1883–1885, Trondhjem og Levanger (1883–1885)[6]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1886–1888, Trondhjem og Levanger (1886–1888)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1889–1891, Trondhjem og Levanger (1889–1891)[8]
Norges kyrko- och undervisningsminister
Regeringen Emil Stang I (1889–1891)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1892–1894, Fredrikstad (1892–1894)[9]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1895–1897, Nedenes amt (1895–1897)[10]
Politiskt parti
Høyre
BarnKristine Bonnevie (f. 1872)
Thomas Bonnevie (f. 1879)
Carl Bonnevie (f. 1881)
FöräldrarHonoratus Bonnevie
SläktingarJohanne Mathilde Dietrichson (syskon)
Redigera Wikidata

Bonnevie blev 1872 chef för skolväsendet i Trondhjems stift. Han invaldes 1880 i Stortinget och ärbetade där i olika kommittéer och kommissioner för undervisningsväsendets modernisering. Han anslöt sig där till högern, och var 1889-91 undervisnings- och kyrkominister i Emil Stangs första ministär. Vid beslutet om den dagordning i Stortinget 1895, som var orsaken till tillkomsten av den sista blandade unionskommittén, spelade Bonnevie en framträdande roll. Han försök att bilda en koalitionsministär misslyckades, och 1897 lämnade Bonnevie den aktiva politiken.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Jacob Aall Bonnevie, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 112, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 113, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 407, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 425, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 445, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 465, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 484, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 499, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 525, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera