JR Tokai (JR東海 Jeiāru Tōkai?) egentligen Tōkai Ryokaku Tetsudō Kabushiki-gaisha (東海旅客鉄道株式会社?) (engelska; Central Japan Railway Company) är ett järnvägsbolag i Japan med huvudkontor i Nagoya.[4] Det är ett av de sju järnvägsbolag som bildades när det statliga järnvägsbolaget JNR (Japanese National Railways) 1987 splittrades och är en del av samarbetet Japan Railways. JR Tokai driver Japans mest trafikerade tåglinje Tokaido Shinkansen. Det har 18 148 anställda.[4]

JR Tokai
JR東海
JR Central Towers.jpg
JR Central Towers i Nagoya, JR Tokais huvudkontor.
HuvudkontorJapan JR Central Towers, Nagoya
NyckelpersonerShin Kaneko, vd (–)[1]
ProdukterJärnväg, Järnvägstrafik
Antal anställda18148
Grundat1 april 1987[2]
ErsätterJapanese National Railways
ÄgareMizuho Corporate Bank[3]
The Master Trust Bank of Japan[3]
The Nomura Trust & Banking Co.[3]
Japan Trustee Services Bank[3]
MUFG Bank[3]
Nihon Seimei Hoken[3]
Toyota[3]

JärnvägsnätRedigera

 
Karta som visar de ungefärliga verksamhetsområdena för varje bolag i JR Group. JR Tokai i orange färg.

Vid uppdelningen av JNR fick de nybildade persontrafikbolagen (varav JR Tokai är ett) överta infrastrukturen i var sitt geografiskt avgränsat område. JR Tokais område täcker centrala och södra Chubu samt Mie.

Shinkansen-linjerna delades inte vid privatiseringen utan JR Tokai fick leasa hela Tokaido Shinkansen även de delar som geografiskt ligger i JR Higashi-nihons respektive JR Nishi-nihons områden av det nybildade Shinkansen Holding Corporation.[5] 1991 fick JR Tokai köpa ut infrastrukturen till banan för 5,1 biljoner yen på avbetalning över 60 år.[5]

Bolaget har 1 970,8 km järnvägar varav 1 511,0 km elektrifierat och 1 086,8 km dubbelspår.[4]

UtvecklingRedigera

JR Tokai har behov av att öka transportkapaciteten mellan Tokyo och Osaka, sen Tokaido Shinkansen har nått sitt kapacitetstak. De tillsammans med Japan's Railway Technical Research Institute (RTRI) byggt en testanläggning för utveckling av ett nytt supraledande maglevtåg JR-Maglev i Yamanashi.[6]

JR Tokai har även en egen utvecklingscentrum i Komaki för att utveckla utrustning för Tokaido Shinkansen. Där finns en vindtunnel för hastigheter upp till 350 km/h, en simulator för miljön i tågkupén, en testanläggning för vibrationer i kontaktledningar och ett testspår där tågens påfrestningar på spåret kan mätas.[7]

Aktuella projektRedigera

JR Tokai beslutade 25 december 2007 att verka för att bygget av Chuo Shinkansen med den teknik man utvecklat för JR Maglev kommer igång så snart som möjligt. Detta genom att ta på sig alla kostnader för bygget av med första etappen mellan Tokyo och Nagoya.[8]

KällorRedigera

  1. ^ 代表取締役の異動について (på japanska), JR Tokai, 11 januari 2018, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Annual Report 2017, JR Tokai, s. 51, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d e f g] läs online, english.jr-central.co.jp, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c] ”Company profile”. JR Tokai. https://global.jr-central.co.jp/en/company/about/outline.html. Läst 13 november 2020. 
  5. ^ [a b] Shuichi Takashima & Masafumi Miki (2003). ”Railway Operators in Japan 8: Tokai Region”. Japan Railway & Transport Review (34): sid. 52-63. http://jrtr.net/jrtr34/pdf/s52_tak.pdf. Läst 25 oktober 2007.  Arkiverad 5 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Kazuo Sawada (2000). ”Superconducting Maglev Developed by RTRI and JR Central”. Japan Railway & Transport Review (25): sid. 58-61. http://jrtr.net/jrtr25/pdf/f58_tec1.pdf. Läst 25 oktober 2007.  Arkiverad 7 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Murray Hughes (2002). ”JR Central opens Komaki research centre”. Railway Gazette International. http://www.railwaygazette.com/news_view/article/2002/10/6224/jr_central_opens_komaki_research_centre.html. 
  8. ^ ”Central Japan Railway Company Decides to Promote the Tokaido Shinkansen Bypass (also known as Chuo Shinkansen) on the Premise that the Company Would Bear the Cost for the Project”. JR Tokai. 25 december 2007. http://english.jr-central.co.jp/news/n20071225/_pdf/release.pdf. Läst 19 februari 2008. 

Externa länkarRedigera