Järnskogs socken
Järnskogs socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, ingår sedan 1971 i Eda kommun och motsvarar från 2016 Järnskogs distrikt.
Järnskogs socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Härad | Nordmarks härad |
Kommun | Eda kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 241 kvadratkilometer |
Upphov till | Järnskogs landskommun Järnskogs församling |
Motsvarar | Järnskogs distrikt |
Tingslag | Nordmarks tingslag |
Karta | |
Järnskogs sockens läge i Värmlands län. | |
Koordinater | 59°41′20″N 12°08′51″Ö / 59.68888889°N 12.1475°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2151 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Järnskogs distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal är 241,0 kvadratkilometer varav 228,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 432 invånare.[2] Tätorten Koppom samt sockenkyrkan Järnskogs kyrka ligger i socknen.
Geografi
redigeraJärnskogs socken ligger väster om Arvika vid gränsen mot Norge och kring Kölaälven och Rinnälven och sjön Vadjungen. Socknen har viss odlingsbygd i ådalarna och är i övrigt en kuperad skogsbygd[3][1][4][5]
Hemman
redigeraI Järnskog finns följande hemman: Beted, Boda, Brårud, Fjuserud, Fjäll, Grävbacka, Gällsbyn, Hajom, Korsbyn, Kronan, Lilla Koppom, Lossbyn, Mosstakan, Nolgård, Norra Lian, Näved, Påterud, Remjäng, Samteg, Saxebyn, Skönnerud, Slärteg, Stommen, Stora Koppom, Strömsmark, Södra Lian, Söpple, Tollesbyn, Ulfshuvdane, Vadjungsed.
Inom hemmanet Beted är kyrkan belägen.
Järnvägen
redigeraMellan åren 1928 och 1965 fanns järnvägsstation i Beted längs Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ). En sidobana gick härifrån till Skillingsfors.
Skillingmarksbanan lades ner 1961 och revs därefter upp. Beted station förlorade då mycket av sin betydelse och nedklassades 1965 till håll- och lastplats. Järnvägen lades ner 1985 och revs upp några år senare. Stationshuset rivet 2003.
Historia
redigeraOmrådet har varit bebott i minst 7000 år och en boplats från stenåldern vid sjön Vadljungen har påträffats. Från järnåldern finns gravhögar och stensättningar.[3][6][7][4]
Fynd tyder på kontakter både västerut in i nuvarande Norge och söderut mot Vänern. Socknen stiftades på 1200-talet.[8]
Industri
redigeraIndustriellt järnbruk kom 1744 till Köla och 1838 anlades bruket i Koppom[9].
Administrativ historik
redigeraVid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Järnskogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Järnskogs landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Eda kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Järnskog-Skillingmarks församling.[10]
1 januari 2016 inrättades distriktet Järnskog, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Jösse kompani.[11]
Namnet
redigeraNamnet skrevs 1531 H(i)erneskog och har ursprungligen kommit från ett skogsområde med oklar förled, möjligen hjärna.[12]
Före 1902 skrevs namnet Jernskogs socken.
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Järnskogs socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 902 | |||
1760 | 984 | |||
1769 | 1 150 | |||
1780 | 1 159 | |||
1790 | 1 245 | |||
1800 | 1 334 | |||
1810 | 1 284 | |||
1820 | 1 476 | |||
1830 | 1 813 | |||
1840 | 2 156 | |||
1850 | 2 457 | |||
1860 | 2 788 | |||
1870 | 2 773 | |||
1880 | 2 723 | |||
1890 | 2 639 | |||
1900 | 2 786 | |||
1910 | 2 783 | |||
1920 | 2 608 | |||
1930 | 2 783 | |||
1940 | 2 595 | |||
1950 | 2 397 | |||
1960 | 2 076 | |||
1970 | 1 746 | |||
1980 | 1 629 | |||
1990 | 1 568 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Järnskog socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Järnskogs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Järnskogs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ ”http://www.bygdeband.se/plats/392913/sverige/varmlands-lan/eda/jarnskog/slarteg/gravhog/”. http://www.bygdeband.se/plats/392913/sverige/varmlands-lan/eda/jarnskog/slarteg/gravhog/. Läst 23 november 2019.
- ^ ”Historia”. eda.se. https://eda.se/fakta-och-historia/historia__850. Läst 23 november 2019.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Järnskog socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
redigera- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Järnskogs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Järnskogs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Järnskogs Hembygdsförening