Isonoe
Isonoe (Jupiter XXVI, S/2000 J6) är en av Jupiters mindre yttre månar. Den upptäcktes den 23 november 2000 av en grupp astronomer vid University of Hawaii under ledning av Scott S. Sheppard.[1] Den fick först den tillfälliga beteckningen S/2000 J6 och uppkallades senare efter danaiden Isonoe som födde en son åt Zeus i den grekiska mytologin.
| Isonoe (JXXVI, S/2000 J6) | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Scott S Sheppard m.fl.[1] |
| Upptäcktsdatum | 23 november 2000[1] |
| Beteckningar | |
| Alternativnamn | S/2000 J 6 |
| Uppkallad efter | Isonoe |
| Omloppsbana | |
| Banmedelradie | 23 155 000 |
| Excentricitet | 0,2471 |
| Siderisk omloppstid | 726,25 dagar |
| Inklination | 165,268 |
| Måne till | Jupiter |
| Fysikaliska data | |
| Area | ≈ 45,4 |
| Massa | ≈ 7,5×1013 |
| Medeldensitet | ≈ 2 600 |
| Ytgravitation (ekvatorn) | ≈ 0,0014 |
| Albedo | 0,04 |
| Atmosfär | |
| Yttryck | 0 |
Omloppsbanans egenskaper redigera
Isonoe kretsar kring Jupiter på ett medelavstånd av 23 155 000 kilometer, på 726 dagar och 6 timmar. Banans excentricitet är 0,2471 med en lutning på 165,268 ° i förhållande till Jupiters ekvatorialplan. Den roterar kring Jupiter i en retrograd bana, dvs. månen rör sig åt motsatt håll i förhållande till planetens rotation. På grund av dess banegenskaper tillhör den Carme-gruppen.
Fysiska egenskaper redigera
Isonoe har en genomsnittlig diameter på 3,8 kilometer, och densiteten är uppskattad till 2600 kg/m3, vilket kan tyda på att den är uppbyggd av silikater. Den har en mycket mörk yta med en albedo på 0,04, vilket betyder att enbart 4 % av solljuset som träffar den reflekteras. Den skenbara magnituden är 22,5.
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”Isonoe” (på engelska). In depth; by the numbers. NASA Science. 5 december 2017. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/isonoe/in-depth/. Läst 14 augusti 2019.