Ej att förväxla med isocyanid.

Isocyanat är en funktionell grupp med strukturformeln –N=C=O, och organiska föreningar som innehåller en isocyanatgrupp kallas isocyanater. Föreningar som innehåller endast en sådan grupp kan även kallas monoisocyanater, medan ämnen med två grupper är diisocyanater.

Den funktionella gruppen i isocyanater.

Isocyanater är flitigt använda inom kemisk industri, men även på till exempel bilverkstäder och bilglasmästerier. De finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. År 2000 såldes 4,4 miljoner ton isocyanater i världen.

Isocyanater frigörs från material vid temperaturer från 150 grader och uppåt, vilket sker vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande.[1]

De utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem, då de bland annat, i mycket små mängder, kan orsaka svår astma.[2] I Sverige finns reglering sedan 1980. Gränsvärdet är 0,005 ppm eller 0,04 mg per kubikmeter luft.[3] Isocyanatforskning bedrevs i Hässleholm åren 2000-2017,[4][5][6] och en analysmetod för isocyanater i luft har utvecklats där.[7][8]

Metylisocyanat (MIC) var den isocyanat som 1984 frigjordes vid det katastrofala gasutsläppet i Union Carbides fabrik i Bhopal, Indien.[9][10]

År 1998 upptäcktes höga halter av metylisocyanat i isoleringsmaterial i nytillverkade spisar.[11] 2016 blev arbetare i Danmark sjuka i samband med tillverkning av vindkraftverk.[12][13]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ ”Dagens Arbete”. http://da.se/2016/12/isocyanatforskningen-laggs-ned/. Läst 23 december 2016. 
  2. ^ ”Isocyanater är farliga!”. Arbetsmiljöverket. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111027104043/http://av.se/dokument/publikationer/adi/adi_200.pdf. Läst 24 oktober 2011. 
  3. ^ Littorin, Margareta (5 mars 2003). ”Isocyanater – Medicinska risker, biologiska mekanismer samt medicinsk och social prognos (AFA/AMF/AGSs projekt 474).”. sid. 6. http://www.med.lu.se/content/download/27336/192808/file/Isocyanater_slutrapport.pdf. Läst 24 oktober 2011. 
  4. ^ Universitet stoppar viktig forskning”. Sydsvenska Dagbladet. 2 april 2002. https://www.sydsvenskan.se/2002-04-02/universitet-stoppar-viktig-forskning. 
  5. ^ Lennart Lund (20 oktober 2016). ”Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning”. Dagens Arbete. http://da.se/2016/10/fack-och-kommun-vill-radda-isocyanatforskning/. Läst 23 oktober 2016. 
  6. ^ Forskning om isocyanater läggs ned”. Dagens Arbete. 10 augusti 2016. https://da.se/2016/08/arbetsmiljoforskningen-i-hassleholm-laggs-ned/. 
  7. ^ Ny metod att spåra isocyanater”. Dagens Arbete. 24 maj 2007. https://da.se/2007/05/ny-metod-att-spara-isocyanater/. 
  8. ^ ”Forskare uppfann unik metod”. 4 juli 2012. http://hassleholm.lokaltidningen.se/2012-07-04/-Forskare-uppfann-unik-metod-181212.html. 
  9. ^ Eckerman I. Chemical Industry and Public Health. Bhopal as an example. NHV: MPH 2001:24
  10. ^ Eckerman I. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster. Hyderabad, India: Universities Press (India) Ltd, 2004
  11. ^ Mycket giftig gas i spisarnas isolering”. Aftonbladet. 18 februari 1998. Arkiverad från originalet den 10 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190610091919/http://wwwb.aftonbladet.se/nyheter/9802/18/telegram/inrikes41.html. 
  12. ^ Hässleholmsforskare avslöjade skandal”. NSK. 12 juli 2016. Arkiverad från originalet den 13 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160713160637/http://www.nsk.se/2016/07/12/hassleholmsforskare-avslojade-skandal/. 
  13. ^ Ansatte er blevet kronisk syge af farlig kemi hos Siemens Wind Power”. DR. 1 maj 2016. https://www.dr.dk/nyheder/indland/ansatte-er-blevet-kronisk-syge-af-farlig-kemi-hos-siemens-wind-power.