Öppna huvudmenyn

Internetstiftelsen ansvarar för den svenska toppdomänen .se och främjar utvecklingen av internet. Kärnverksamhet är att administrera och sköta den tekniska driften av .se-domänerna, sedan 2013 ansvarar stiftelsen också för toppdomänen .nu. Utöver det driver Internetstiftelsen på en positiv utveckling av internet i Sverige genom flera olika initiativ. Enligt urkunden har stiftelsen "till ändamål att främja en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige samt främja forskning, utbildning och undervisning inom data- och telekommunikation, särskilt med inriktning på Internet."

Internetstiftelsen
Internetstiftelsens kontor Hammarby kaj.png
Internetstiftelsens kontor i Stockholm.
TypStiftelse
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerDanny Aerts
vd
Antal anställda71
Historia
Grundat1997
Tidigare namnII-Stiftelsen, .SE, IIS, Internetstiftelsen i Sverige,
Övrigt
Webbplatsinternetstiftelsen.se

HistoriaRedigera

Internet kom till Sverige i mitten av 1980-talet. Under 1987–1988 började det svenska universitetsdatanätet SUNET att använda internetprotokollen i ett landsomfattande nät med förbindelse till internet i USA. Så gjorde även det nordiska universitetsdatanätet NORDUnet. Redan 1986 lät Björn EriksenEnea Data registrera landstoppdomänen .se och kom då personligen att stå som innehavare av toppdomänen. Björn Eriksen började jobba på KTH 1988, vid KTHNOC. Arbetet med registreringen av domännamn bekostades då med medel från SUNET, NORDUnet och Ebone. KTH varken styrde över eller finansierade domännamnshanteringen.

Därefter gick utvecklingen snabbt. I takt med att verksamheten växte och mängden registreringar ökade under 1994–1995 försökte Björn, med stöd av bland annat KTH, att finna andra lösningar. Samtal inleddes med PTS som dock tackade nej med hänvisning till att ett sådant övertagande skulle ta flera år. Under hösten 1995 arbetade SIS-ITS, SNUS och PTS tillsammans fram en policy för hur domännamn skulle tilldelas i Sverige. ITS AG12 bildades 1995 av ITS för att hantera regler för tilldelning av domännamn.[1]

Någon gång under vintern 1996–1997 påbörjade ISOC-SE sitt arbete med att ta fram en ny organisationsstruktur för domännamnshanteringen. Detta arbete gjordes i kontakt med bland annat KTH, Björn Eriksen, SNUS och ITS AG12.[2]

ISOC-SE tog initiativ till och bildade Internetstiftelsen 1997. Stiftelsens urkund talar om två huvuduppgifter; dels att driva och utveckla internets svenska toppdomän .se och dels att i övrigt främja utvecklingen av internets infrastruktur i Sverige. Stiftelsen bildades på grund av att .se-domänen – framför allt efter webbens intåg – började växa allt snabbare. För att hantera katalogen och tillflödet av nya domännamn krävdes en stabilare organisation som hade förutsättningar att ta ett långsiktigt ansvar för drift och förvaltning av .se-domänen. I oktober 1997 skildes Björn Eriksen från ansvaret för .se-domänen. InterNIC i USA utsåg då den nybildade stiftelsen som ansvarig för .se-domänen.

Stiftelsen bildade bolaget NIC-SE som ett dotterbolag vars uppdrag var att praktiskt genomföra drift och administration av domännamnssystemet för toppdomänen .se. Stiftelsens och dotterbolagets verksamhet finansierades genom domännamnsavgifter.

År 1997 pågick även en utredning inom Statskontoret på regeringens uppdrag. Uppdraget var att utreda den svenska delen av internet. I den utredningen bedömde Statskontoret att den organisation som ISOC-SE byggde upp för domännamnshantering hade förutsättning att fungera bra och ansåg även att regelverket för hantering av domännamn för .se var tillfyllest. Eftersom det i direktiven till Statskontoret särskilt angavs att ”staten endast i undantagsfall ingriper med reglering. Branschen skall i så stor utsträckning som möjligt ta ansvar för krav på nätoperatörer etc.” beslöt Statskontoret att inte lägga fram något alternativt förslag till den gällande ordningen.[3]

Fram till 2003 var det endast möjligt för juridiska personer att registrera en .se-domän och tillväxten höll därför ett lågt tempo. I slutet av 2002 var antalet aktiva .se-domännamn drygt 106 000. I april 2003 liberaliserades reglerna så att även privatpersoner kunde registrera .se-domäner och tillväxten ökade kraftigt.[4] I juni 2019 fanns cirka 1 500 000 .se-domännamn registrerade.[5]

Det dröjde till 2006 innan området reglerades genom lagstiftning i Lag (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på internet. I lagen anges Kommunikationsmyndigheten PTS som tillsynsansvarig myndighet. Som en följd av lagens tillkomst slogs stiftelsen och bolaget ihop och bildade en organisation.[6]

Internetstiftelsen mottog 2010 utmärkelsen Svensk Kvalitet.[7] Utmärkelsen Svensk Kvalitet är Sveriges mest prestigefyllda kvalitetsutmärkelse för framgångsrika organisationer.[8] 2018 mottog Internetstiftelsen priset en andra gång[9].

Närstående men formellt oberoende från Internetstiftelsen finns även Stiftelsen för telematikens utveckling (TU-stiftelsen), vars dotterbolag Netnod driver nationella knutpunkter för trafikutbyte mellan Internetoperatörer och servrar för exakt tidgivning över Internet.

NamnbytenRedigera

När stiftelsen bildades fick den namnet Stiftelsen för internetinfrastruktur vilket också fortfarande är dess juridiska namn. 2006 ändrades namnet till .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur). Detta ändrades sedan till IIS 2014 och till Internetstiftelsen 2019.

TidslinjeRedigera

  • 1997: Internetstiftelsen bildas av ISOC-SE, vid tiden finns 50 000 registrerade .se-domäner
  • 2000: Konferensen Internetdagarna arrangeras för första gången.[10]
  • 2003: Reglerna för registrering av .se-domännamn liberaliseras så att även privatpersoner kan registrera.
  • 2003: Möjligheten att registrera .se-domännamn innehållande specialtecken som å, ä och ö införs.
  • 2004: Internetstiftelsen startar Internetfonden.
  • 2007: En FoU-avdelning inrättas och satsningar som Webbstjärnan och Digidel inelds. Samma år lanseras även mätverktyget Bredbandskollen.[11]
  • 2009: Affärsmodellen ändras till en så kallade Registry/Registrarmodell. Det innebär att domännamnsinnehavare inte längre behöver vara kund hos Internetstiftelsen utan kan välja bland olika återförsäljare.
  • 2010: Antalet registrerade .se-domäner passerar en miljon.
  • 2013: Internetstiftelsen tar över drift och administration av toppdomänen .nu.
  • 2014: Internetstiftelsen öppnar Sveriges första utpräglat digitala museum – Internetmuseum – som handlar om just internets historia.[12]
  • 2017: Internetstiftelsen startar den öppna mötes- och innovationsplatsen Goto 10 i Stockholm.

VerksamhetRedigera

Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se samt driften av toppdomänen .nu. För verksamhetsåret (kalenderår) 2017 hade stiftelsen en omsättning på 179 Mkr[13]. I toppdomänen .se finns 2017 mer än 1 500 000[14] och mer än 79 500 IDN-domännamn som innehåller internationella tecken.[15]

Drygt en tredjedel av intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar som syftar till människor ska kunna nyttja internet på bästa sätt och till att sprida kunskap om hur digitaliseringen påverkan på individ och samhället. Det här gör Internetstiftelsen både genom egna tjänster och produkter som till exempel mötesplatserna Goto 10, Internetdagarna och den årliga rapporten Svenskarna och internet samt genom att stötta fristående uppdrags- och forskningsprojekt.

Internetstiftelsen arrangerar varje år sedan år 2000 konferensen Internetdagarna[16] och stödjer nätverksrelaterad forskning och utveckling, bland annat genom Internetfonden. Sedan 2007 driver stiftelsen konsumentverktyget Bredbandskollen där användare kan mäta hastigheten på sin internetuppkoppling i hemmet eller mobilen.

Genom åren har stiftelsen på flera sätt stöttat lärare i deras arbete med att undervisa elever i digital kompetens. Ansvarig för skolsatsningarna är Kristina Alexanderson. Mellan 2008 och 2018 arrangerades skoltävlingen Webbstjärnan, [17] som syftade till att utveckla användningen av internet i undervisningen. I och med den reviderade läroplanen som trädde i kraft 2018, där digital kompetens skrevs in som en del i flera olika ämnen, startade Internetstiftelsen den öppna lärresursen Digitala lektioner för att vara ett stöd i lärares arbete med digital källkritik, programmering och andra färdigheter som ingår i digital kompetens.[18] För att främja intresset hos barn för hur datorer, programmering och nätet fungerar arrangerade var Internetstiftelsen också en av de första att arrangera så kallade barnhack, Måns Jonasson har varit drivande bakom detta arbete.[19]

Internetstiftelsen ger varje år ut rapporten 'Svenskarna och internet' som är en årlig studie av svenska folkets internetvanor.[20] Studien har pågått sedan år 2000 och är landets största individundersökning om internetanvändning.

 
Goto 10.

Internetstiftelsen testar också på uppdrag av ICANN alla världens nya toppdomäner[21]. Ytterligare ett affärsområde är så kallade identitetsfederationer som används för att förenkla inloggning i identitets- och kontohantering för både användare och leverantörer av olika tjänster inom skola, hälso- och sjukvård.[22] [23]

I december 2014 öppnade Internetstiftelsen Sveriges första Internetmuseum, Internetmuseum.se. Syftet är att öka intresset för internet och dess historia.[24] 2016 valdes Internetmuseum som det första utpräglat digitala museet in i riksförbundet Sveriges Muséer. Internetmuseum har bland annat dokumenterat en rad svenska internetpionjärerers berättelser samt gjort ett flertal olika utställningar, bland annat om kvinnliga IT-pionjärer och webbdesign.

År 2017 startade Internetstiftelsen Goto 10 som är Stockholmregionens enda kostnadsfria start- och mötesplats för alla som vill utveckla sin internetidé – med eller utan affärsidé eller startup-planer.[25] Bland annat erbjuder man arbetsplatser och upplåter lokalerna till möten och workshops.[26]

ForskningssamarbetenRedigera

Internetstiftelsen bidrar till forskning med inriktning på internet, som kopplar till stiftelsens olika verksamhetsområden. Exempel på forskningssamarbeten är

  • Internet som katalysator för innovation (HHS)  (forskning inom internet och innovationskraft – Handelshögskolan Stockholm).
  • Folkbildning och skolsatsningar  (forskning inom källkritik – Lunds universitet)
  • Digital delaktighet och DigidelCenter (effekter av digital delaktighet – Linköpings universitet)
  • Internets infrastruktur  (satsning tillsammans med Karlstads universitet)

Främjande av internetinfrastruktur och teknikutvecklingRedigera

Internetstiftelsens urkund slår fast att ett eventuellt överskott ska förbättra stabiliteten i infrastrukturen för internet i Sverige samt främja forskning, utbildning och undervisning med inriktning på internet.

Bland de större utvecklingsinsatser som Internetstiftelsen har medverkat i är framtagandet av standarder och praktiska verktyg för DNSSEC, speciellt i form av OpenDNSSEC i samarbete med bland andra Kirei, SURFNet och Nominet.[27] När Internetstiftelsen i januari 2008 lanserade DNSSEC, säkerhetstillägg till DNS för att få en starkare garanti att det verkligen är den auktoriativa namnserverns uppgifter som levereras till slutanvändaren, så var .se-domänen den första toppdomän i världen som införde DNSSEC. Andra utvecklingsprojekt Internetstiftelsen står bakom är två tjänster för kontroll av namn-, respektive mailservrar: DNSCheck och Mailcheck.

Tillsammans med sin franska motsvarighet Afnic har Internetstiftelsen utvecklat DNS-testverktyget Zonemaster.[28] Ambitionen är att samarbetet ska resultera i att Zonemaster blir en de facto standard för DNS-tester. Zonemaster är ett program designat för att hjälpa människor att kontrollera, mäta och förhoppningsvis också bättre förstå hur DNS fungerar.

Tillsammans med Post- och telestyrelsen och konsumentverket har Internetstiftelsen utvecklat programmet TPTEST med vilket konsumenter själva kan utvärdera sin bredbandsanslutning. Sedan oktober 2007 finns detta verktyg enkelt tillgängligt som en kostnadsfri webbtjänst under namnet Bredbandskollen, som är ett projekt som finansierat av det överskott som domännamnsavgifterna genererat.[29]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Björn Eriksen kniper toppdomänen – så blir Sverige .se på internet”. http://www.internetmuseum.se/tidslinjen/toppdomanen-se-registreras/. Läst 7 september 2017. 
  2. ^ ”Internet Society får en svensk gren”. http://www.internetmuseum.se/tidslinjen/isoc-se-bildas/. Läst 7 september 2017. 
  3. ^ ”Internstiftelsen grundas – och Björn Eriksen släpper ifrån sig .se”. http://www.internetmuseum.se/tidslinjen/se-grundas/. Läst 7 september 2017. 
  4. ^ ”Internetstiftelsen grundas – och Björn Eriksen släpper ifrån sig .se” (på sv-SE). https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/internetstiftelsen-grundas/. Läst 5 juni 2019. 
  5. ^ ”Tillväxtstatistik för .se” (på sv-SE). Internetstiftelsen. https://internetstiftelsen.se/domaner/domannamnsbranschen/domanstatistik/tillvaxt-se/. Läst 5 juni 2019. 
  6. ^ ”Historik”. https://www.iis.se/om/historik/. Läst 7 september 2017. 
  7. ^ ”.SE mottagare av Utmärkelsen svensk kvalitet”. www.ltu.se. Luleå tekniska universitet. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907165957/https://www.ltu.se/research/subjects/Kvalitetsteknik/Nyheter/SE-mottagare-av-Utmarkelsen-svensk-kvalitet-1.65946. Läst 7 september 2017. 
  8. ^ ”Om Utmärkelsen Svensk Kvalitet”. SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. http://siq.se/utmarkelser/utmarkelsen-svensk-kvalitet/. Läst 7 september 2017. 
  9. ^ ”Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2018 tilldelas Internetstiftelsen och MTR Tunnelbanan”. SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. http://siq.se/nyheter-och-event/utmarkelsen-svensk-kvalitet-2018-tilldelas-internetstiftelsen-och-mtr-tunnelbanan/. Läst 5 juni 2019. 
  10. ^ ”Internetdagarna” (på sv-SE). https://internetdagarna.se/om/internetdagarna/. Läst 5 juni 2019. 
  11. ^ ”Bredbandskollen” (på sv-SE). https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/bredbandskollen/. Läst 5 juni 2019. 
  12. ^ ”Sveriges första internetmuseum öppnar” (på sv). SVT Nyheter. 4 december 2014. https://www.svt.se/kultur/sveriges-forsta-internetmuseum-oppnar. Läst 19 juni 2019. 
  13. ^ ”Hållbarhetsredovisningar” (på sv-SE). Internetstiftelsen. https://internetstiftelsen.se/om-oss/mer-om-oss/vart-hallbarhetsarbete/hallbarhetsredovisningar/. Läst 19 juni 2019. 
  14. ^ Tillväxt Internetstiftelsens webbplats, 2019
  15. ^ Domäner med å, ä, ö med flera tecken (IDN) IIS webbplats, 24 januari 2017
  16. ^ Radio, Sveriges. ”Sociala mediers roll diskuteras under Internetdagarna - Kulturnytt”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6568116. Läst 7 september 2017. 
  17. ^ Bloggen gör 10-åringarna till webbstjärnor”. HD. https://www.hd.se/2017-02-11/bloggen-gor-10-aringarna-till-webbstjarnor. Läst 7 september 2017. 
  18. ^ ”Färdiga lektioner i källkritik” (på en). Voister. https://www.voister.se/artikel/2018/03/fardiga-lektioner-i-kallkritik/. Läst 19 juni 2019. 
  19. ^ ”Nya Barnhacksvideor inspirerar unga”. https://www.iis.se/blogg/nya-barnhackvideor-inspirerar-unga/. Läst 7 september 2017. 
  20. ^ ”Internet-julafton är här – allt du behöver veta om megarapporten” (på sv). Breakit. https://www.breakit.se/artikel/15844. Läst 19 juni 2019. 
  21. ^ ”Pre-Delegation Testing (PDT) | ICANN New gTLDs”. newgtlds.icann.org. https://newgtlds.icann.org/en/applicants/pdt. Läst 19 juni 2019. 
  22. ^ ”Om Skolfederation” (på sv-SE). https://www.skolfederation.se/om/. Läst 19 juni 2019. 
  23. ^ ”Om Sambi Sambi” (på sv-SE). https://www.sambi.se/om/. Läst 19 juni 2019. 
  24. ^ ”Sveriges första internetmuseum öppnar”. SVT. http://www.svt.se/kultur/sveriges-forsta-internetmuseum-oppnar. Läst 14 januari 2015. 
  25. ^ ”Är det här unika gratiskontoret framtiden för Stockholm?”. www.stockholmdirekt.se. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/ar-det-har-unika-gratiskontoret-framtiden-for-stockholm/repqec!cbylq0MYqJbAYtx4S2f2ew/. Läst 7 september 2017. 
  26. ^ ”Om Goto 10”. https://www.goto10.se/om-goto-10/. Läst 7 september 2017. 
  27. ^ Authors OpenDNSSEC
  28. ^ ”Möt vårt nya verktyg Zonemaster”. https://www.iis.se/blogg/mot-vart-nya-verktyg-zonemaster/. Läst 7 september 2017. 
  29. ^ ”Hur finansieras Bredbandskollen? : Support”. support.bredbandskollen.se. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907170419/https://support.bredbandskollen.se/support/solutions/articles/1000025798-hur-finansieras-bredbandskollen-. Läst 7 september 2017. 

Externa länkarRedigera