Öppna huvudmenyn

Insulinkomabehandling, psykiatrisk chockterapi införd under första hälften av 1930-talet som ansågs effektiv mot schizofreni. Den första att genomföra behandlingen var den tyske psykiatern Manfred Sakel.

Behandlingen innebär att patienten varje morgon får en så stor dos insulin att medvetslöshet inträder. Efter en viss tid väcks patienten upp med en sockerlösning. En kur kan bestå av upp till 50 sådana här behandlingar som ibland också kombinerades med elektrochockbehandling. Man ansåg att patienter med psykogena psykoser blev bättre av behandlingen och att den hade stor positiv verkan på schizofrena personer, i alla fall om de behandlades i sjukdomens begynnelsestadium. Det saknades välkontrollerade försök som kunde visa hur stor betydelse insulinkomabehandlingen egentligen hade och i och med att man kunde uppnå minst lika goda resultat med psykofarmaka, så kom behandlingsmetoden att bli mindre och mindre använd. I mitten på 1960-talet hade behandlingsmetoden helt avskaffats på vissa ställen.

KällorRedigera