Ingemar Wedman, född 16 juli 1945 i Husum, Västernorrland, död 20 januari 2008 i Skärholmen, Stockholms län, var en svensk professor i pedagogik, och som sådan en av de drivande bakom utvecklandet av Högskoleprovet, som infördes 1977.

Ingemar Wedman
Född16 juli 1945
Husum
Död20 januari 2008 (62 år)
Skärholmen
Nationalitetsvensk
Forskningsområdepedagogik, psykometri
InstitutionerPedagogiska institutionen vid Umeå universitet
Alma materUmeå universitet
HandledareSten Henrysson
Nämnvärda doktorander1975: Sigbrit Franke-Wikberg
1981: Widar Henriksson
1985: Christina Stage
Känd förHögskoleprovet

Wedman var i många år verksam vid Umeå universitet, som forskare, lärare och akademisk ledare; åren 1989–1993 som dekan för samhällsvetenskaplig fakultet. Åren 1996–2002 var han rektor för Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, därefter professor i pedagogik vid samma lärosäte [1]. År 2004 tillträdde han tjänsten som föreståndare för Idrottshögskolan vid Umeå universitet [2], men återvände 2006 till sin professur vid GIH och en tjänst vid Högskolan i Gävle.

Forskning redigera

Ingemar Wedman disputerade 1973 med avhandlingen Mätproblem i norm- och kriterierelaterade prov: några analyser och försök med tonvikt på reliabilitets- och diskriminationsmått.

Wedmans forskning rörde inledningsvis främst testteoretiska och psykometriska frågor, prov och urval, betygs- och meritvärdering samt andra frågor kring studieresultat och yrkesframgång. Tillsammans med sin mentor och kollega Sten Henrysson var han en pionjär inom svensk forskning om betyg, framför allt vad gäller beteendevetenskapliga och pedagogiska mätningstekniska och statistiska aspekter. Men deras publikationer inrymmer även utvärderingar om betyg, myndighetsrapporter om betyg (för Skolöverstyrelsen och/eller Högskoleverket) samt arbete med test- och provkonstruktion för skol- och utbildningsväsendet, och båda anlitades i olika sammanhang som betygshistoriker.[3]

Den idrottsintresserade Wedman började på 1980-talet också att forska om idrott och motion, inte sällan tillsammans med forskarkollegan (och hustrun) Anita Wester. Han bidrog även till framväxten av forskning kring handikappidrott, och var från starten 2002 ordförande för Svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott (SUH) i Bollnäs.[4]

En av sönerna, Jonathan Wedman, är även han forskare inom pedagogiska mätningar och disputerade 2018 med avhandlingen Theory and Validity Evidence for a Large-Scale Test for Selection to Higher Education.[5]

Publikationer i urval redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Lindroth, Jan (2006). ”Från GCI till GIH - mer historia”. GIH. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120826144955/http://www.gih.se/OM-GIH/GIHs-historia/Fran-GCI-till-GIH---mer-historia/. Läst 18 april 2018. 
  2. ^ Lybeck, Stefan (2004). ”Ingemar Wedman ska göra Idrottshögskolan mer känd”. Aktum Extra, hösten 2004. Umeå universitet. sid. 18. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180821093947/http://www.umu.se/digitalAssets/18/18401_aktum_extra_hosten_2004.pdf. Läst 18 april 2018. 
  3. ^ Pär Widén (2010). ”Bedömningsmakten. Berättelser om stat, lärare och elev, 1960‐1995” (pdf). Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. sid. 21f. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:328089/FULLTEXT01.pdf. Läst 15 mars 2018. 
  4. ^ Franke, Sigbrit (1 februari 2008). ”Ingemar Wedman har avlidit”. Allehanda. https://www.allehanda.se/slakt-o-vanner/dodsfall/ingemar-wedman-har-avlidit. Läst 18 april 2018. 
  5. ^ Wedman, Jonathan; Wiberg Marie, Lyrén Per-Erik, Baird Jo-Anne (2017) (på engelska). Theory and validity evidence for a large-scale test for selection to higher education [Elektronisk resurs]. Academic dissertations at the department of Educational Measurement, 1652-9650 ; 10. Umeå: Umeå universitet. Libris 21425057. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138492 

Externa länkar redigera