Öppna huvudmenyn

Ing-Marie Eriksson (gift Sabbadini), född 30 september 1932 i Sikås, Hammerdal i norra Jämtland, numera boende i Stockholm, är en svensk författare och ämneslärare.

Ing-Marie Eriksson
Ing-Marie Eriksson vid genombrottet 1965.
Ing-Marie Eriksson vid genombrottet 1965.
Född30 september 1932 (86 år)
Hammerdal, Jämtland
YrkeFörfattare, ämneslärare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1965

BiografiRedigera

Ing-Marie Eriksson växte upp i Sikås, där fadern var SJ-anställd vid Inlandsbananstationen "Jämtlands Sikås". Hon studerade senare vid Stockholms universitet där hon blev fil. mag. 1966.

Ing-Marie Eriksson debuterade 1965 med romanen Märit som ledde till ett tryckfrihetsåtal, då några grannar i Sikås ansåg sig förtalade av hennes bok, och hon fälldes senare i tingsrätt och hovrätt.[1]

Hon har studerat språk i Frankrike, Tyskland och Italien, och åren 1973-1974 bodde hon på Sicilien.

Hon är medlem i författarkooperativet Hanveden.

BibliografiRedigera

  • 1965Märit (roman)
  • 1968I Getsemane (roman)
  • 1969Segerhuva (roman)
  • 1972Sista slåttersommaren (roman)
  • 1975De övergivna
  • 1978En gäst och främling (roman)
  • 1980Årsringen (roman)
  • 1985Resenärerna
  • 1990Porträttet
  • 1994Vännen från fjärran (roman)
  • 1997Förföraren (roman)
  • 2004När kastanjerna blommar i Paris (roman)

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera