Immunoterapi är behandling av sjukdom med immunologiska metoder.

CancerbehandlingRedigera

En princip för cancerbehandling varvid man förstärker immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller. Forskning inom området medförde att Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 tillföll James P. Allison och Tasuku Honjo.[1] Sådan immunterapi mot cancer, med så kallade immunkontrollpunktshämmare (engelska: immune checkpoint inhibitors), handlar om antikroppar mot de bromsande cellyteproteinerna CTLA-4 och PD-1 på mördar-T-celler[2] och positiva resultat har observeras i flera typer av cancer, såsom lungcancer, njurcancer, lymfom och melanom.[3]

CAR-T-cellsbehandling (engelska: chimeric antigen receptor T cell therapy) är en immunterapi vid cancer.[4] Vid CAR T-cellsterapi har T-celler från patienten själv eller en allogen donator inokulerats med en CAR. En CAR är en typ av fusionsprotein bestående av fyra delar: En antigenbindande extracellulär domän, en hinge-region, en transmembranös del och en intracellullär signaleringsdomän. Den antigenbindande domänen kan riktas mot i teorin vilket protein som helst som uttrycks på ytan av en cell. Om man skapar en antigenbindande domän som känner igen exempelvis ett antigen som uttrycks på tumörceller och sedan kopplar denna del till en intracellullär signamolekyl som CD28 eller 4-1BB kan man skapa ett immunsvar mot tumörcellerna.[5]

CAR-T-cellsterapierna Yescarta (axicabtagene ciloleucel) och Kymriah (tisagenlekleucel) är godkända för behandling vid blodcancer av typen storcelligt B-cellslymfom och akut lymfatisk leukemi.[6]

Specifik immunterapiRedigera

Huvudartikel: Specifik immunterapi

Specifik immunterapi (mer allmänt känt som allergisprutor) är ett sätt att behandla patientens allergi mot pollen genom att öka toleransen genom att injicera ett utspätt extrakt med pollenallergen under huden. Behandlingen genomförs initialt en eller två gånger i veckan och man arbetar sig så småningom upp i högre doser. Behandlingen kan vara en längre tid, upp till flera månader.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018”. Karolinska Institutet. 1 oktober 2018. https://ki.se/nyheter/nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin-2018-till-james-p-allison-och-tasuku-honjo. Läst 6 oktober 2018. 
  2. ^ Ullenhag, Gustav (5 december 2018). ”Årets Nobelprisbelönta antikroppar i cancervården”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2018/12/Arets-Nobelprisbelonta-antikroppar-i-cancervarden/. Läst 10 december 2018. 
  3. ^ ”The Nobel Prize in Medicine 2018 Awarded for Discovery of CTLA-4 and PD-1”. Oncology Pro,. ESMO. 3 okt 2018. https://www.esmo.org/Oncology-News/The-Nobel-Prize-in-Medicine-2018-Awarded-for-Discovery-of-CTLA-4-and-PD-1. Läst 19 april 2019. 
  4. ^ Yang, Yiping (1 september 2015). ”Cancer immunotherapy: harnessing the immune system to battle cancer”. JCI. https://www.jci.org/articles/view/83871. Läst 12 december 2018. 
  5. ^ Larson, Rebecca C.; Maus, Marcela V. (2021-03). ”Recent advances and discoveries in the mechanisms and functions of CAR T cells” (på engelska). Nature Reviews Cancer 21 (3): sid. 145–161. doi:10.1038/s41568-020-00323-z. ISSN 1474-175X. http://www.nature.com/articles/s41568-020-00323-z. Läst 7 mars 2021. 
  6. ^ Trysell, Katrin (8 mar 2019). ”NT-rådet: Vänta med CAR-T-cellsterapi”. LT. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2019/03/NT-radet-Vanta-med-CAR-T-cellsterapi/. Läst 14 april 2019.