Ilmola

kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland

Ilmola (finska: Ilmajoki) grundades 1865 och är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland. Kommunen har 12 165 invånare och en yta på 579,79 km², varav 2,89 km² är vattendrag. Befolkningstätheten är 20,2 invånare/km². Ilmola är enspråkigt finskt. Grannkommunerna är Storkyro, Kurikka, Laihela och Seinäjoki.

Ilmola
Ilmajoki (finska)
Kommun
Ilmola kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Södra Österbotten
Admin. centrum Ilmola kyrkoby
Area 579,68 km² (2016-01-01)[1]
 - land 576,78 km²
 - vatten 2,9 km²
Folkmängd 12 366 (2021-12-31)[2]
 - män 6 216 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 6 078 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 21,44 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Ari-Pekka Laitalainen
Kommunkod 145
Geonames 656740
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,9 %
0,2 %
0,9 %
Läge 62°43′55″N 22°34′50″Ö / 62.73194°N 22.58056°Ö / 62.73194; 22.58056
Ilmola kommuns läge
Ilmola kommuns läge
Ilmola kommuns läge
Webbplats: ilmajoki.fi

Landskapet och naturen i den f.d. moderkommunen Ilmola består av österbottniska slättlandskap. Strandmarkerna vid Kyro älv, Södra Österbottens största älv som rinner genom Ilmola, är finska kornbodar. Kyro älv har utsetts till ett av Finlands nationallandskap.

En femtedel av invånarna i Ilmola är under 14 år. Invånarantalet har ökat med ca 700 personer de senaste tio åren [8] Ilmola kommun har den lägsta skattesatsen (20,25 %) av alla kommuner i Södra Österbotten (genomsnittet i Södra Österbotten är 21,23 %) [9]. Produktionen av förnybar el är större än förbrukningen av el i Ilmola.

Historia

redigera

Ilmola har i likhet med många andra sydösterbottniska kommuner ursprungligen tillhört den stora moderkommunen Storkyro eller med ett äldre namn Kyrobominne. Ilmolas kapellförsamling bildades under moderkommunen 1516 och kom att omfatta dagens regioner Alavo, Jalasjärvi, Kauhajoki, Kurikka, Peräseinäjoki och Seinäjoki. År 1532 blev Ilmola en självständig kyrksocken.[3] I praktiken skildes Ilmola från Kyrö troligen först under 1550-talet. Det första tinget hölls i Ilmola 1554. Ilmola blev en egen förvaltningssocken senast 1571, då den första noteringen om en egen länsman i Ilmola återfinns.

Senare har Alavo, Jalasjärvi, Kauhajoki, Kurikka, Peräseinäjoki och Seinäjoki brutit sig loss från Stor-Ilmola. Ilmola kommun inledde sin verksamhet 1867, då kommunförvaltningen skildes från församlingen till följd av 1865 års kommunalförfattning.

Jaakko Ilkka, ledaren för bönderna under Klubbekriget 1596–1597, kom från Ilmola, och i februari 1597 inträffade det till kriget knutna slaget vid Santavuori på orten.

Ilmola har också flera äkta österbottenshus i 1,5 eller 2 våningar. Golvuret könninkello, som tillverkades i Ilmola, och koncentrationen av vagnsmeder i Nopankylä förtäljer om Ilmolas långa byggnads- och planeringstraditioner.

Administrativ historik

redigera

1 januari 2005 överfördes ett område med 243 invånare till Seinäjoki.[4]

Politik

redigera

Mandatfördelning i Ilmola kommun, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197627111311
271311
3583,0
19801711511
71511
3583,7
19841721510
721510
3580,4
19887116110
71610
3579,3
1992821429
821429
3577,1
1996721529
721529
3570,8
20006121817
62187
3567,3
2004631718
63178
3569,6
278
2008651329
651329
3569,5
2411
2012661328
661328
3564,1
269
2017641618
64168
3563,5
269
20214181327
481327
3558,2
2312
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Ilmola har länge varit en stark bas för företag och i dag finns det nästan 1000 företag i kommunen. Enligt den årliga rapporten från föreningen Etelä-Pohjanmaan Yrittäjät har kommunen upprepade gånger varit en av de främsta företagsvänliga orterna. [17]

Den största industrianläggningen är Altias Koskenkorvafabrik, som framställer etanolråvara till Koskenkorva brännvin. Koskenkorva har blivit ett viktigt finskt varumärke som även är känt runt om i världen. Ilmola är framstående inom bio- och miljöekonomi.

I Rengonkylä i Ilmola ligger den privatdrivna Seinäjoki flygplats med internationella mått. Bandelen mellan Seinäjoki och Kaskö, även känd som Sydbottenbanan, går genom kommunen. Från Ilmola till Seinäjoki är det 17 km, till Vasa 70 km, till Tammerfors 150 km och till Helsingfors 360 km.

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Ilmola kommun 1975–2020[5]
ÅrFolkmängd
1975
  
11 820
1980
  
11 928
1985
  
12 041
1990
  
12 097
1995
  
12 005
2000
  
11 832
2005
  
11 496
2010
  
11 841
2015
  
12 159
2020
  
12 294
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[6][7]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 12 369 100,0
Inhemska språk totalt 12 165 98,4
Finska 12 138 98,1
Svenska 27 0,2
Främmande språk totalt 204 1,6
Turkiska 58 0,5
Estniska 36 0,3
Ryska 19 0,2
Rumänska 14 0,1
Engelska 12 0,1
Språk med färre än 10 talare 65 0,5
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (98,1 %)
  Svenska (0,2 %)
  Främmande språk (1,7 %)
 
Ilmola kyrka.

Den årliga musikfestivalen Ilmajoen Musiikkijuhlat lockar tusentals operagäster i juni. Ilmola har många sevärdheter, speciellt för historieintresserade.

Sevärdheter

redigera
  • Fältet Ilkan kenttä med Ilkka-statyn från 1924 samt statyn Lakeuden raivaaja från 1954
  • Minnesmärket vid Jaakko Ilkkas hem i Koskenkorva
  • Yli-Laurosela gårdsmuseum, ett exempel på ett arkitektoniskt gammalt österbottenshus
  • Ilmola museum
  • De vackra urösterbottniska lad- och älvlandskapen i Alajoki
  • Santavuori och dess vindkraftverk
  • Lundarna i Tuoresluoma, skyddsvärd lund enligt Västra Finlands miljöcentral

Tuoresluoma, Loukasmäki-källan, Hassulanneva-källan och Kilsukylä-källan, värdefulla småvatten enligt Västra Finlands miljöcentral.

Kända personer från Ilmola

redigera

Framgångsrika idrottare från Ilmola är spjutkastaren Tero Pitkämäki och brottaren Marko Yli-Hannuksela.

Externa länkar

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 96-97, Finlands medeltidsurkunder VII, Helsingfors 1933, nr 5883
  4. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis 2004. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2005:5". Helsingfors: Statistikcentralen. 2005. sid. 216 (217 i pdf:en). ISBN 952-467-459-9. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158212/xvaeku_200400_2005_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  5. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023. 
  6. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  7. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.