Öppna huvudmenyn
Wolfgang Amadeus Mozart

Il sogno di Scipione (Scipios dröm) (K. 126) är en opera (Serenata drammatica azione teatrale) i en akt med musik av Wolfgang Amadeus Mozart och libretto av Pietro Metastasio efter Ciceros Somnium Scipionis om den romerske fältherren Publius Cornelius Scipio Aemilianus (död 129 f.Kr.).

Innehåll

HistoriaRedigera

Den 15-årige Mozart komponerade Il sogno di Scipione till sin arbetsgivare, ärkebiskop Sigismund von Schrattenbach i Salzburg, att uppföras i januari 1772. Men då Mozart var upptagen med repetitionerna av Ascanio in Alba i Milano komponerade han Il sogno di Scipione mellan april och augusti 1771. Då von Schrattenbach plötsligt dog i december hade Mozart förhoppningen att den nye ärkebiskopen, Hieronymos Colloredos, skulle godta operan vid sin installation i mars 1772. Relationerna till den nye ärkebiskopen skulle med tiden förvärras och slutade med en definitiv brytning nio år senare. Operan hade premiär (men inte i sin helhet) den 1 maj 1772 i ärkebiskopens palats i Salzburg.[1]

Om operanRedigera

Trots användningen av körer, trumpeter och höga valthorn lyckas inte Mozart bidra med mycket personligt material. Det skiljer inte mycket i musiken mellan de tre tenorerna eller de två sopranerna. Texten är svag och Mozart har gjort ett rent rutinarbete i dekorativ musik.[2]

Den tvåsatsiga ouvertyren i D-dur erhöll senare det självständiga Köchelnumret 161. Tillsammans med den efterföljande finalen i D-dur (K. 163) bildar de en fullständig symfoni i tre satser, som i den 6: upplagan av Köchelserien har erhållit numret 141a.[3]

PersonerRedigera

HandlingRedigera

Scipio drömmer att gudinnorna Fortuna (lyckan) och Constanza (troheten) kräver att han skall välja mellan dem. I drömmen möter han också sin far Emilio och sin adoptivfar Publio, som befinner sig i himlatemplet. De berättar för honom om livet bland de odödliga själarna och han beslutar att välja Fortuna som den som skall styra hans liv.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ The New Penguin Opera Guide. London: Penguin Books. 1997. sid. 599. ISBN 0-140-51475-9 
  2. ^ Törnblom, Folke H. (1991). Mozart. Köchel 1-626. Bokförlaget Legenda. sid. 68. ISBN 91-582-1641-3 
  3. ^ Törnblom, s 72f.

Tryckta källorRedigera

  • Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum. Libris 7256161. ISBN 91-37-10380-6 
  • Schloes, Percy A. (1970). The Oxford Companion to Music. London: Oxford University Press