Ida Pfeiffer, född Reyer i Wien 14 oktober 1797, död i samma stad 27 oktober 1858, var en österrikisk reseskildrare. Pfeiffer var dotter till en köpman Reyer i Wien. Hon gifte sig 1820 med en advokat Pfeiffer, men äktenskapet blev fort olyckligt. Från 1842 gjorde hon vidsträckta resor, som hon beskrev i flera omtyckta böcker. Den första av dessa, Reise einer Wienerin in das heilige Land (1843), nådde stor framgång och möjliggjorde en ny resa, beskriven i Reise nach dem skandinavischen Norden und der Insel Island (1846). Därpå följde Eine Frauenfahrt um die Welt (1850) och Meine zweite Weltreise (1856).

Ida Pfeiffer
Ida Pfeiffer.jpg
FöddIda Reyer
14 oktober 1797[1][2][3]
Wien[4][5]
Död27 oktober 1858[6][4] (61 år)
Wien[4][5]
BegravdZentralfriedhof Wien[7] och St. Marx begravningsplats[7]
Medborgare iKejsardömet Österrike och Habsburgska monarkin
SysselsättningUpptäcktsresande, redaktör[8], naturvetare, författare[9], resenär[10]
MakeMark Anton Pfeiffer
(g. 1820–)[11]
BarnAlfred Pfeiffer (f. 1821)
Bertha Pfeiffer (f. 1822)
Oskar Pfeiffer (f. 1824)
Namnteckning
Die Gartenlaube (1897) b 683 (cropped).jpg
Redigera Wikidata

Hennes sista resa (1856) gick till Madagaskar. Där blev hon inblandad i fransmannens Joseph-François Lamberts kuppförsök mot drottning Ranavalona I och hölls fången under en tid, varefter hon utvisades ur landet och med nedbruten hälsa vände tillbaka till sin födelsestad Wien. En av hennes söner gav ut en skildring av denna färd, Reise nach Madagaskar (1861).

Pfeiffer var hedersledamot av de geografiska sällskapen i Berlin, Paris och Wien, och förde hem stora samlingar till museerna i Wien.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6q9429t, omnämnd som: Ida Laura Pfeiffer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ FemBio : Frauendatenbank, omnämnd som: Ida Pfeiffer, FemBio-ID: 21921, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Pfeiffer, Ida, vol. 22, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 175.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Anna Gadzinski, KALLIOPE Austria : Frauen in Gesellschaft, Kultur und Wissenschaft, Förbundsministeriet för Europafrågor och internationella frågor, 2 september 2015, s. 217, ISBN 978-3-9503655-5-9, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pfeiffer-ida, omnämnd som: Ida Pfeiffer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0000901, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, data.matricula-online.eu, läst: 13 augusti 2021.[källa från Wikidata]