Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med Hyperbel.

Hyperbol (grek. hyperbole "överdrift", av hyperballo "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]

Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Antites
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Oxymoron
Parallellism
Paratax
Paronomasi
Pars pro toto
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Rim
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

Hyperbolens uppkomstRedigera

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, där han använde överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]

Hyperbol i retorikenRedigera

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger 5 kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,[3] men kan också vara underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.[6]

Exempel på fristående hyperbolRedigera

  • ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]
  • "det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."[8]

Exempel på jämförande hyperbolRedigera

  • ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
  • ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)

Andra exempelRedigera

  • "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
  • "Skyhöga vågor."

ReferenserRedigera

  1. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281 
  2. ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138) 
  3. ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies 
  4. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 166 
  5. ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala : handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153 
  6. ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166 
  7. ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139) 
  8. ^ Matt 19:24