Öppna huvudmenyn

Humlerotfjäril,[2] Hepialus humuli[2] är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Humlerotfjäril ingår i släktet Hepialus, och familjen rotfjärilar, Hepialidae.[2] Enligt den svenska rödlistan[1] är arten nära hotad, NT, i Sverige. Arten placeras idag ofta ensam i släktet Hepialus och en mängd andra arter som tidigare placerades i släktet placeras istället i andra släkten.[3][4]

Humlerotfjäril
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Hepialus humuli.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljRotfjärilar
Hepialidae
SläkteHepialus
Fabricius, 1775
ArtHumlerotfjäril
Hepialus humuli
Vetenskapligt namn
§ Hepialus humuli
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer
Hitta fler artiklar om djur med

Hanen har ett vingspann på cirkas 44 mm och vingarna är helvita, men hos H. h. thulensis, som förekommer på Shetlandsöarna Färöarna, förekommer sandfärgade individer.[3][4] Honan är större med ett vingspann på cirka 48 mm och har gul och brunaktiga vingar med tydliga bruna streck. Enstaka exemplar av arten har uppmätts med ett vingspann på upp till 75 millimeter.[5] Den flyger från juni till augusti och övervintrar som larv.

BilderRedigera

UnderarterRedigera

  • Hepialus humuli humuli - förekommer över merparten av utbredningsområdet
  • Hepialus humuli thulensis Newman, 1865 - förekommer i Storbritannien och på Färöarna.

ReferenserRedigera

[2][1][3][4]

  1. ^ [a b c] Thörnelöf, Risinger & Sundin Rådström et al. (28 april 2015). ”Rödlistade arter i Sverige 2015” (PDF). Artdatabanken 2015. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/22.-rodlistan-2015/rodlistan_2015.pdf. Läst 30 juli 2016. 
  2. ^ [a b c d] Dyntaxa Hepialus humuli
  3. ^ [a b c] Chinery, Michael: Collins Guide to the Insects of Britain and Western Europe, 1986 (Reprinted 1991)
  4. ^ [a b c] Skinner, Bernard: Colour Identification Guide to Moths of the British Isles, 1984
  5. ^ Lilla fälthandboken - Fjärilar. Norstedts. 2011. sid. 108. ISBN 978-91-1-303684-7 

Externa länkarRedigera