Öppna huvudmenyn
Minnesmärke över Tony Deogan, Sveriges första dödsoffer för fotbollshuliganism.

Huliganism, i betydelsen våld utfört av idrottspublik, finns belagt i Sverige sedan 1910-talet, och slog i sin moderna form igenom under 1970-talet. Den har under 2000-talet bedrivits framför allt av huliganfirmor med anknytning till elitklubbarna i herrfotboll, och i något mindre omfattning i ishockey eller bandy.

Innehåll

1900-1970Redigera

I augusti 1916 förekom spottloskor och planen på Valhalla IP stormades då Örgryte IS mötte USA:s landslag.[1]

Under 1920-talet tvingades svensk polis ofta rycka ut med sin piketbil till gamla stadion vid Valhallavägen för att skilja slagskämparna åt och bura in personer som börjat matchen med att dricka sig fulla på något ölkafé under matcher mellan AIK och Djurgårdens IF, och 1927 stormade AIK-anhängare planen sedan skotska Airdrieonians FC gjort ett mål i slutminuterna.[2]

När Sverige den 18 juli 1926 besegrade Italien med 5-3 i en landskampStockholms stadion, kallades polisen in för att skydda domarna från det överfall de utsattes för av italienarna. Svenska åskådare ville dock "göra upp" med italienarna, vilket resulterade i skandalscener som senare inte kom att upprepas under hela 1900-talet i en landskamp i Sverige.[3]

1967 skrev Hammarby ett nödrop i sin 70-årsskrift "Hjälp till att kupera svansen". Problemet kallades "engelska sjukan" och under deras matcher på Råsunda fotbollsstadion kastades tomglas in (det var före plåtburkarnas tid). Men fortfarande handlade det om några få personer.[4]

Örebro SK slog IFK Göteborg med 2-0 1970 stormade anhängare till IFK Göteborg planen och välte målburen. Göran Kummelstedt, dåvarande spelare i Örebro SK, fick en ölburk i huvudet och fördes till sjukhus.[5]

Från 1970-taletRedigera

FotbollRedigera

Den "moderna" huliganismen i Sverige slog igenom, efter inspiration hämtad från bland annat SVT:s Tipsextra, i slutet av 1970-talet[2] då organiserade supporterklubbar slog igenom, och kom snabbt att förknippas med storstadsfotbollen, även om en tidig incident var ishockeymatchen Brynäs IF-AIK i Gävle 1977.[2] I samband med Fotbollsallsvenskans seriepremiär 1979 sprayade AIK-anhängare ner TV-kamerorna.[6]

Under 1980-talet uppmärksammades ofta AIK:s Black Army, men i mitten av 1990-talet låg fokus främst på Djurgårdens IF:s Blue Saints, framför allt under 1995 års säsong där domaren Anders Frisk angreps i sista omgången.[2]Den 15 september 1996 (Djurgårdens IF-Halmstads BK) spelades för första gången en fotbollsmatch i Sverige utan publik på grund av huliganproblemen.[7]

Under 2000-talets första decennium har huliganerna isolerats till så kallade firmor, som i allmänhet håller sig till organiserade och obeväpnade dueller mot varandra. Åren 2000 och 2001 installerades övervakningskameror på alla Allsvenskans arenor.[8]

Våldet har hittills lett till två dödsfall, dels Tony Deogan, som var medlem i Wisemen och dödades i juli 2002 av AIK-anhängare,[9] dels en djurgårdssupporter utan anknytning till någon firma som dödades strax innan en bortamatch mot Helsingborgs IF den 30 mars 2014.

Följande ansågs vara de viktigaste fotbollsfirmorna år 2007:[10]

Den 17 oktober 2011 meddelade Stockholmspolisen att man i framtiden kommer att ta betalt för bevakningen av sportevenemang som arrangeras av aktiebolag, med start den 14 november samma år i samband med elitserieishockeyderbyt mellan AIK och Djurgårdens IF.[11] I april 2012 presenterade regeringens nationella samordnare mot idrottsrelaterat våld, Björn Eriksson, ett 35-tal förslag till åtgärder i betänkandet "Mindre våld för pengarna".[12]

Den största huliganfirman i Sverige var i början av 2010-talet AIK-supportrarna Firman Boys, som anklagas för band till organiserad brottslighet inom MC-klubben Hells Angels, och för att ha infiltrerat styrelser inom AIK. [13]

IshockeyRedigera

Under 1970-talet blev ståplatsläktaren i södra svängen på Johanneshovs isstadion känd som "Apberget" när AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF spelade hemma, efter flera tidningsrubriker, även efter att man införde en positivt uppskattad hejarklackskultur med fanor, halsdukar och mössor, samt ramsor som rytmmässigt influerats av popmusiken.[4]

HuliganernaRedigera

En undersökning av de 86 personer som 2012 hade fått tillträdesförbud visade att en stor andel av dessa hade begått andra brott och använde droger.[14] 57 procent var dömda för andra brott (och flera ytterligare under utredning för andra brott), drygt 30 procent var dömda för narkotika- eller dopningsbrott, och 24 procent var dömda för misshandel.[15] Även domar för stöld och olaga hot var vanligen förekommande. 85 av 86 var män, med en genomsnittsålder på 25 år, och i hög utsträckning bosatta i storstadsområden; mer än en tredjedel bodde i Stockholm. De som fått tillträdesförbud var huvudsakligen fotbollssupportrar, men även ishockeysupportrar förekom bland dem.

Rikskriminalpolisen uppskattade år 2013 antalet så kallade risksupportrar till drygt 600.[14]

LitteraturRedigera

  • Höglund, Johan, En av grabbarna : en berättelse inifrån brödraskapet Firman Boys, Stevali AB, Stockholm (2005). ISBN 9197536725.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”I begynnelsen var rödblått”. Örgryte IS. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715003439/http://fotboll.ois.se/4794/Sida.aspx. Läst 15 september 2011. 
  2. ^ [a b c d] ”Sverigescenen”. 2 april 2011. Arkiverad från originalet den 1 november 2011. https://web.archive.org/web/20111101091828/http://sverigescenen.se/historia.html. Läst 17 oktober 2011. 
  3. ^ Isaksson, Christer. Målvakterna. Wahlström & Widstrand 
  4. ^ [a b] Sporten i dag 1981-82, Semic förlags AB 1981, sidan 98-103 - Kan man tycka synd om Black Army
  5. ^ http://www.svd.se/sportspel/nyheter/storsta-skandalen-kom-1970_169049.svd
  6. ^ ”AIK”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524231925/http://www.aik.se/fotboll/aikindex.html?/fotboll/ar/1979/19790416.html. Läst 17 oktober 2011. 
  7. ^ (på svenska)Fotbollextra 96 (Fotbollextras årsbok 1996). 1996. 
  8. ^ ”Huliganer”. http://www2.ne.su.se/ed/pdf/38-1-mp.pdf. Läst 25 maj 2012. [död länk]
  9. ^ ”Dagens Nyheter”. 2 augusti 2009. http://www.dn.se/nyheter/sverige/huliganism-till-dods. Läst 17 oktober 2011. 
  10. ^ Kärlek till våld och aik förenar, DN 20 oktober 2007.
  11. ^ ”Dagens Nyheter”. 17 oktober 2011. http://www.dn.se/sport/polisnota-vid-matcher-i-stockholm. Läst 17 oktober 2011. 
  12. ^ Betänkandet "Mindre våld för pengarna" överlämnat till idrottsministern Arkiverad 14 november 2013 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande, Kulturdepartementet 2012-04-11.
  13. ^ Höglund, Johan, En av grabbarna : en berättelse inifrån brödraskapet Firman Boys, Stevali AB, Stockholm (2005). ISBN 9197536725.
  14. ^ [a b] Var tredje huligan dömd för narkotikabrott, Dagens Nyheter 2013-05-04
  15. ^ Grafik: Den svenska huliganen, Dagens Nyheter 2013-05-04