Hjortskölding (Pluteus cervinus) är en svampart[9] som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Paul Kummer 1871. Hjortskölding ingår i släktet Pluteus och familjen Pluteaceae.[17][18][19] Arten är reproducerande i Sverige.[19] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[17]

Hjortskölding
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljPluteaceae
SläktePluteus
ArtHjortskölding
Pluteus cervinus
Vetenskapligt namn
§ Pluteus cervinus
Auktor(Schaeff.) P. Kumm. 1871
Synonymer
Pluteus umbrosus [1]
Pluteus cervinus var. eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1911[2]
Hyporrhodius cervinus (Schaeff.) Henn. 1898[3]
Rhodosporus cervinus (Schaeff.) J. Schröt. 1889[4]
Pluteus atricapillus (Batsch) Fayod 1889[5]
Pluteus eximius (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887[6]
Pluteus curtisii Berk. 1887[7]
Pluteus cervinus (W. Saunders & W.G. Sm.) Sacc. 1887[8]
Pluteus cervinus var. cervinus (Schaeff.) P. Kumm. 1871[9]
Agaricus cervinus var. eximius W. Saunders & W.G. Sm. 1870[10]
Agaricus curtisii Berk. & Broome 1849[11]
Agaricus pluteus Pers. 1801[12]
Agaricus atricapillus Batsch 1786[13]
Agaricus pluteus Batsch 1783[14]
Agaricus pluteus var. pluteus Batsch 1783[14]
Agaricus cervinus Schaeff. 1774[15]
Agaricus umbrosus [16]

Den mykologiska karaktären hos hjortskölding:


hymenium:
skivor


hatt:
plan


skivtyp:
fria


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:
laxrosa


ekologi:
saprofyt

Källor

redigera
  1. ^ sensu Horak; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ Sacc. (1911) , In: Syll. fung. (Abellini) 20:464
  3. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  4. ^ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):620
  5. ^ Fayod (1889) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 7 9:364
  6. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  7. ^ Berk. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:675
  8. ^ Sacc. (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:666
  9. ^ [a b] P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):99
  10. ^ W. Saunders & W.G. Sm. (1870) , In: Mycological illustrations:pl. 38
  11. ^ Berk. & Broome (1849) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 1:98
  12. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:357
  13. ^ Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):77
  14. ^ [a b] Batsch (1783) , In: Elench. fung. (Halle):79
  15. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:6
  16. ^ sensu Colenso; fide Segedin & Pennycook (2001) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  17. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pluteus+cervinus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  18. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  19. ^ [a b] Dyntaxa Hjortskölding