Hjortfluga
Hjortfluga, Lipoptena cervi, är en tvåvingeart som beskrevs av Carl von Linné 1758.[3][2][5] Arten har i folkmun även kallats älgfluga eller älglus. Hjortfluga ingår i släktet Lipoptena och familjen lusflugor, Hippoboscidae.[2][6] Flugan parasiterar på hjortdjur exempelvis älg, kronhjort och rådjur, där honan suger blod för näring och reproduktionen. Arten är reproducerande i Sverige.[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Hjortfluga Status i Finland: Livskraftig[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Familj | Lusflugor Hippoboscidae |
| Släkte | Lipoptena |
| Art | Hjortfluga Lipoptena cervi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lipoptena cervi | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
|
Vetenskapliga synonymer
Svenska synonymer
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
En imago hjortfluga är mellan 5 och 7 millimeter lång och kroppsformen är flat. Flugan är mörkt brunröd ibland ljusare mot beige och har relativt stora transparenta vingar. Vingarna bryts av när flugan funnit sitt värddjur och den har då oftast bara små oregelbundna stumpar kvar av vingarna. Flugans lår är förtjockade och får flugan att se muskulös ut. Flugans fötter är försedda med rejäla klor.
Livscykel redigera
De imago flugorna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti–oktober. Flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingar för att leva resten av sitt liv på värddjuret där den kryper in i pälsen och suger blod.[7] Både hanar och honor livnär sig på blod men endast honorna bryter av sina vingar. Blodet används utöver näring till flugan också för att föda upp larverna. Honorna producerar en larv åt gången och behåller larven i kroppen under dess utveckling ända tills den är redo för förpuppning. Larven livnär sig på utsöndringar från en "mjölkkörtel" i sin mors livmoder. När honan föder larven är den förpuppningsfärdig och förpuppar sig genast på marken. Den är vit när den kommer ut men mörknar fort. De återfinns ofta i hjortdjurens legor. Honan kan producera larver så länge som tio månader om klimatet tillåter. Den släpper sina larver till marken och dessa blir puppor som sedan kläcks och blir flugor nästa höst. Den kan lätt ta miste på sina värddjur och andra stora däggdjur, även människor, vilket orsakar obehag. Oftast upptäcker den sitt misstag och kryper mest omkring innan den flyger vidare. Ibland upptäcker inte flugan misstaget och släpper sina vingar även på människor och försöker ibland livnära sig på vårt blod. Betten kan vara riktigt obehagliga och ge upphov till klåda och svullnad. Flugorna tros inte bära med sig några farliga virussjukdomar men kan vara bärare av bakterien Bartonella schoenbuchensis, som kan ge upphov till hudinfektioner, även hos människor.[8] Flugorna kan dock inte använda människoblod för sin utveckling utan dör efter ett tag om de brutit av vingarna hos en människa.
Utbredning redigera
Arten förekommer i större delen av Europa, Sibirien bort till norra Kina, och även i Algeriet. Den har ofrivilligt introducerats i och är etablerad i östra USA.[9]
Bildgalleri redigera
-
Fluga med vingarna kvar -
Fluga med avbrutna vingar -
Ytterligare en vinglös fluga -
Och ytterligare en vinglös fluga -
En fluga som bryter av sig sina vingar
_aus_Lettland.jpg)
.jpg)
Källor redigera
- ^ Jani Järvi (2019). ”Hirvikärpänen – Lipoptena cervi” (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.281757. Läst 7 juni 2022.
- ^ [a b c d e] ”Artfakta om hjortfluga Lipoptena cervi”. SLU Artdatabanken. 2022-05-12. https://artfakta.se/naturvard/taxon/243879. Läst 7 juni 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Bánki, O., Roskov, Y., Vandepitte, L., DeWalt, R. E., Remsen, D., Schalk, P., Orrell, T., Keping, M., Miller, J., Aalbu, R., Adlard, R., Adriaenssens, E., Aedo, C., Aescht, E., Akkari, N., Alonso-Zarazaga, M. A., Alvarez, B., Alvarez, F., Anderson, G., et al. (20 maj 2022). ”Lipoptena cervi (Linnaeus, 1758)”. Catalogue of Life. doi:. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/3VB49. Läst 7 juni 2022.
- ^ Huerta, H. & Grogan, W. L, Jr. (2006) , A new species and new record of biting midges of the genus Dasyhelea Kieffer (Diptera: Ceratopogonidae). Proc. ent. Soc. Washington 108: 892-898. [2006.10.12]
- ^ Struwe, (2007), Ingemar, SWEDISH BRACHYCERA LIST (sammanställning av taxa inom Diptera)
- ^ Systema Dipterorum. Pape T. & Thompson F.C. (eds), 2011-01-06
- ^ "Deer Ked Project – a broadly-based interdisciplinary research project in Finland" in 1st Nordic Workshop on Biology, Applied Importance and Current Research on the Deer Ked, Workshop Schedule and Abstracts. Sauli Härkönen {{{booktitle}}}: 22, Finnish Forest Research Institute.
- ^ Christoph Dehio, Ursula Sauder, and Rosemarie Hiestand (28 mars 2004). ”Isolation of Bartonella schoenbuchensis from Lipoptena cervi, a Blood-Sucking Arthropod Causing Deer Ked Dermatitis”. Journal of Clinical Microbiology (US: American Society for Microbiology) "42" (11): ss. 5320–5323. doi:. ISSN 0095-1137. PMID 15528732.
- ^ Maa, T. C. (1969). ”A Revised Checklist and Concise Host Index of Hippoboscidae (Diptera)”. Pacific Insects Monograph (Honolulu: Bishop Museum, Honolulu, Hawaii) 20: sid. 261–299.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör hjortfluga.
