Öppna huvudmenyn

Carl Hjalmar Zetterström, född 30 maj 1875 i Göteborg, död 24 juni 1954, var en svensk arkitekt och byggmästare. Zetterström ritade främst bostadshus i Göteborg under 1900-talets första decennier i stadsdelarna Inom Vallgraven, Nordstaden, Heden, Johanneberg, Vasastaden och Lorensberg. Husen uppfördes ofta av den egna firman Zetterström & Jonsson.

Hjalmar Zetterström
Carl Hjalmar Zetterström.jpg
Hjalmar Zetterström, cirka 1935, Bruce hovfoto
Personfakta
NationalitetSverige Svensk
Född30 maj 1875
FödelseplatsGöteborg, Sverige
Död24 juni 1954 (79 år)
DödsplatsGöteborg, Sverige
Alma materChalmers tekniska institut
Arbeten
Betydande byggnaderÖ. Hamng. 15/Kronhusg. 14-16,
Kungsgatan 10 A-B,
Södra Vägen 32/Burgårdsg. 7, Villa Porthälla
Betydande stilarJugend, nationalromantik, nordisk klassicism
KulturNav
Plakett på huset vid Östra Hamngatan 15. Den upplyser om att huset är ett "kontorshus uppfört 1906–07 efter ritningar av arkitekterna Zetterström och Jonsson. Huset ägdes länge av företaget Robert Lindbeck & Co".
Portal vid Kronhusgatan 16.
I fonden av fotot: Burgårdsgatan 7 – Södra Vägen 32 i november 2010. Huset var färdigbyggt 1910.
Falkgatan 15 i Bagaregården. Huset byggdes 1915.

Utbildning och verksamhetRedigera

Hjalmar Zetterström utbildades till arkitekt vid Chalmers tekniska institut i Göteborg och tog examen 1895.[1] Den kände göteborgsarkitekten Hans Hedlund var då lärare på Chalmers. Efter att ha praktiserat på arkitekt- och byggnadskontor i Göteborg och Malmö åkte Zetterström till Berlin för studier vid Charlottenburgs tekniska högskola och praktik på arkitektkontor i Berlin under åren 1900–1903. Efter återkomsten till Göteborg startade han 1904 arkitektverksamhet och byggnadsfirma som delägare i firman Zetterström & Jonsson. Han startade 1927 ett eget arkitektkontor på Götabergsgatan 20.[2]

Zetterströms första stora verk i Göteborg var det ståtliga huset i jugendstil, vid Östra Hamngatan 15 i korsningen av Kronhusgatan 14-16, som uppfördes 1906.[3] Stolt reser det sig ovan den hushöjd som annars kännetecknade bebyggelsen inom Vallgraven. Huset beställdes och byggdes av byggmästaren Anders Persson, som sedan bodde högst upp.[2] Hans Hedlund skrev att byggnadens "30 meter till taknocken alls ej ofördelaktigt förändrat norra delen af Östra Hamngatans annars rätt småborgerliga fysionomi".[4] Ursprungligen var huset i huvudsak byggt för kontor och lager. Det byggdes om 2005 till friskola utan skolgård.[5]

Förutom jugendhuset vid Östra Hamngatan 15 ritade Hjalmar Zetterström även huset vid Södra Vägen 32/Burgårdsgatan 7, som stod klart 1910.[6] Detta hus drabbades den 3 augusti 2008 av en brand. Som följd av branden och det efterföljande släckningsarbetet blev huset svårt vattenskadat och obeboeligt. Efter ett omfattande återställningsarbete kunde återflyttning av de boende ske i november 2009.[7]

 
Villa Porthälla i Partille. Huset stod klart 1918.

Villa Porthälla i Partille uppfördes 1914–18. Den ritades för direktör Ernst Harbeck (1849–1938), som var ägare av Echs fabriker.[8][6]

Stilmässigt rörde sig Zetterström mellan den mer ljusa och lekfulla jugendstilen och den strama och allvarligare nationalromantiken. Byggnaderna i jugendstil uppfördes ofta med putsade fasader medan det nationalromantiska idealet krävde äkta och oförfalskade material och därför ofta byggdes i tegel.[8] Fastigheter som Zetterström ritade under 1920-talet utfördes i tjugotalsklassisk stil.[9]

Övriga byggnadsverk i urvalRedigera

 
Laurinska villan, Lysekil. Huset stod färdigt 1920
 
Fasadritning av Hjalmar Zetterström den 22 april 1924 till nybyggnad av hörnhuset Föreningsgatan 39 och Erik Dahlbergsgatan 38. Ritning i Göteborgs stadsmuseum.

FamiljRedigera

Hjalmar Zetterström var son till målarmästare Karl Julius Zetterström och Marie Charlotte Andersson.[2]

Han var sedan 1907 gift med Helfrid, född Schmidt, (1882–1948). De hade barnen Bertel (1908–1963) och Kerstin (1910–1996). Dottern Kerstin gifte sig 1933 med Orla Kjær (1897–1959) och var bosatt i Aalborg. Denna släktgren lever kvar i Danmark.

Hjalmar Zetterström är gravsatt i familjegraven på Kvibergs kyrkogård.[19] Vid sin död var han bosatt på Berzeliigatan 19.

 
Plakett vid porten till Eklandagatan 2 i Göteborg. Den upplyser bland annat om att fastigheten är "uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten C. H. Zetterström".

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bodman, Gösta (1929). Chalmers tekniska institut: matrikel 1829-1929. Göteborg: [s.n.]. Libris 22926 
  2. ^ [a b c] Göransson Anders, red (2014). 100 år av boende: liv och leverne på Södra Vägen 32 och Burgårdsgatan 7. [Göteborg: BRF Turmalinen Nr 1. sid. 14. Libris 17420686. ISBN 978-91-637-7281-8 
  3. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 544. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  4. ^ Linde Bjur, Gunilla; Engström Krister (2013). Arkitekter & fasader: Göteborg 1850-1920 (1. uppl.). Stockholm: Balkong. sid. 175. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  5. ^ Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. sid. 38. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
  6. ^ [a b c d e] Göransson Anders, red (2014). 100 år av boende: liv och leverne på Södra Vägen 32 och Burgårdsgatan 7. [Göteborg: BRF Turmalinen Nr 1. sid. 15. Libris 17420686. ISBN 978-91-637-7281-8 
  7. ^ Göransson Anders, red (2014). 100 år av boende: liv och leverne på Södra Vägen 32 och Burgårdsgatan 7. [Göteborg: BRF Turmalinen Nr 1. sid. 81, 87, 93. Libris 17420686. ISBN 978-91-637-7281-8 
  8. ^ [a b c d e] Södra vägen 32 i Göteborg, Dokumentation av återuppbyggnad, Martin Lindholm & Johanna Lange, Göteborg 2010-05-21. s. 4.
  9. ^ [a b] Eklandagatan 1 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Bostad.
  10. ^ Gulin, Sven (1977-1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. Libris 164476  Del I: Kungsgatan dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Del II: Kungsgatan dess kvarter och omgivningar från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Framställningen i del I-II rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl. Göteborg 1977-78. s. 46.
  11. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 424. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  12. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 339. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  13. ^ Earth Sciences Centre, Göteborg University. B. Göteborg: Earth Sciences Centre, Göteborg University (Geovetarcentrum, Göteborgs universitet). 1995-. Libris 4342239 , Stenstadens olika bergartstyper i hussocklarna, Filip Johansson & Johan Olovsson, Uppsats, Göteborg 2012. s. 19.
  14. ^ Husets historia, Brf Lorensberg 5:10.
  15. ^ Bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Arkiverad 19 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., redaktör Gudrun Lönnroth, Göteborgs kommun], Volym 2, s. 40.
  16. ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 78. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 
  17. ^ Carl Hjalmar Zetterström Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., KulturNav.
  18. ^ Sylvestergatan tio Error in wayback template: Check |url= value. Should be the original URL not an archive.org URL., Ahre.
  19. ^ Hjalmar Zetterström, gravsatt 30 juni 1954, Kvibergs kyrkogård, Svenska gravar.se.

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 18-19. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Bodman, Gösta (1929). Chalmers tekniska institut: matrikel 1829-1929. Göteborg: [s.n.]. Libris 22926 
  • Caldenby Claes, red (1979). Byggnader i Göteborg: [Buildings in Göteborg] : en guide till 1900-talsarkitektur. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. Libris 183141 
  • Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. sid. 38. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
  • Gulin, Sven (1977-1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. Libris 164476  Del I: Kungsgatan dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Del II: Kungsgatan dess kvarter och omgivningar från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Framställningen i del I-II rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl. Göteborg 1977-78. s. 46.
  • Göransson Anders, red (2014). 100 år av boende: liv och leverne på Södra Vägen 32 och Burgårdsgatan 7. [Göteborg: BRF Turmalinen Nr 1. Libris 17420686. ISBN 978-91-637-7281-8 
  • Earth Sciences Centre, Göteborg University. B. Göteborg: Earth Sciences Centre, Göteborg University (Geovetarcentrum, Göteborgs universitet). 1995-. Libris 4342239 , Stenstadens olika bergartstyper i hussocklarna, Filip Johansson & Johan Olovsson, Uppsats, Göteborg 2012. s. 19.
  • Linde Bjur, Gunilla; Engström Krister (2013). Arkitekter & fasader: Göteborg 1850-1920 (1. uppl.). Stockholm: Balkong. sid. 175. Libris 12154213. ISBN 9789185581542 
  • Södra vägen 32 i Göteborg, Dokumentation av återuppbyggnad, Martin Lindholm & Johanna Lange, Göteborg 2010-05-21.
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 339, 424, 544. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  • Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 78. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 

Externa länkarRedigera