Öppna huvudmenyn

Hjärtminutvolym (cardiac output) är den volym blod som pumpas av hjärtat varje minut. Den är lika med hjärtfrekvensen (antalet hjärtslag per minut) multiplicerat med slagvolymen. Slagvolymen kan beräknas som den mängd blod som pumpas ut av en av hjärtkamrarna vid varje hjärtslag.[1] Kroppens blodtryck bestäms av hjärtminutvolymen samt resistansen i kroppens kärl, den så kallade systemvaskulära resistensen.[2]

Om hjärtat slår med 70 slag per minut, och 70 milliliter blod pumpas ut ur en av hjärtkamrarna vid varje hjärtslag blir hjärtminutvolymen 4,9 liter/minut. Hos en frisk vuxen människa i vila är hjärtminutvolymen omkring 5 liter/minut,[1] och vid hårt fysiskt arbete stiger den till omkring 20 liter/minut. Hos mycket vältränade personer kan hjärtminutvolymen nå upp till 30 liter/minut vid hårt arbete.

När hjärtminutvolymen ökar hos en frisk men otränad människa beror detta huvudsakligen på en ökning av hjärtfrekvensen. Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet eller minskad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet kan leda till en ökning av hjärtminutvolymen. Hjärtfrekvensen styrs även av tryckmätare, så kallade baroreceptorer, i karotisbifurkationen. Då blodtrycket i karotisbifurkationen faller ökar hjärtfrekvensen för att höja blodtrycket, och då blodtrycket i karotisbifurkationen ökar faller hjärtfrekvensen för att sänka blodtrycket.[3]

Hjärtats slagfrekvens kan variera mellan 60 och 200 slag per minut, medan slagvolymen kan variera mellan 70 och 120 milliliter.

Begränsande faktorerRedigera

Vid en för hög hjärtfrekvens kommer inte förmaken att hinna fyllas tillräckligt innan de kontraherar, vilket minskar slagvolymen. Denna effekt inträder runt 180 slag per minut, så även om det är möjligt att hålla en högre puls än så kommer det inte leda till en ökning av hjärtminutvolymen.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Cirkulationen”. Cirkulationen. Hälsopedagogen. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605070408/http://www.halsopedagogen.se/traning/fysiologi/cirkulation.php. Läst 1 oktober 2012. 
  2. ^ Mayet, Jamil; Hughes, Alun (2003-9). ”Cardiac and vascular pathophysiology in hypertension”. Heart 89 (9): sid. 1104–1109. ISSN 1355-6037. PMID 12923045. PMC: PMCPMC1767863. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1767863/. Läst 10 maj 2019. 
  3. ^ Di Rienzo, M.; Parati, G.; Radaelli, A.; Castiglioni, P. (2009-04-13). ”Baroreflex contribution to blood pressure and heart rate oscillations: time scales, time-variant characteristics and nonlinearities”. Philosophical transactions. Series A, Mathematical, physical, and engineering sciences 367 (1892): sid. 1301–1318. doi:10.1098/rsta.2008.0274. ISSN 1364-503X. PMID 19324710. PMC: PMCPMC2635500. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2635500/. Läst 10 maj 2019.