 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Det är kritiskt att information är korrekt. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Motivering: Svenskt råd bör jämföras med råd i andra länder. Till exempel i Australien råds man att trycka ned en tredjedel av bröstkorgens djup (till synes oavsett om detta hamnar mellan 5 och 6 cm) och att kompressionshastigheten ska ligga på ungefär 100 st/min, inte 100–120. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2014-11) |
 |
Hjärt- och lungräddning (HLR) är en akut första hjälpen-behandling som ges omgående till en person som är medvetslös och inte andas eller uppvisar gravt avvikande andningsmönster, exempelvis agonal andning. Den drabbade bedöms då ha ett hjärtstillestånd eller, då personen fortfarande har puls; andningsstillestånd. Sedan 2011 rekommenderar Svenska rådet för hjärt-lungräddnings riktlinjer för HLR att man bara kontrollerar andningen, inte puls, då tidsåtgången för pulskontroll påverkar tiden tills hjärtkompressionerna startas. Tid är en absolut nyckelfaktor för överlevnad vid hjärtstopp. Varje minut som går utan start av HLR minskar chansen till överlevnad med 10 %. Risken att skada en drabbad person som enbart har andningsstopp med hjärt-lungräddning är väldigt liten i förhållande till riskerna med att vänta med start av kompressioner om den drabbade har ett hjärtstopp.
Behandlingen utförs genom växelvis 30 kompressioner av personens bröstkorg (hjärtkompressioner) och 2 inblåsningar i personens mun, den så kallade mun mot mun-metoden. Bröstkorgen ska tryckas ner 5–6 cm (något mindre om det gäller ett barn) varje gång med en hastighet av ca 2 kompressioner per sekund. Avbrott i kompressionerna görs endast för inblåsningar och, om hjärtstartare används, då den uppmanar till det vid rytmanalys och givande av elchock. Behandlingen fortsätter oavbrutet tills ambulanspersonal tar över behandlingen – även om personen inte uppvisar synliga tecken på andning eller puls.
Riktlinjerna inom Europa för hur HLR bör genomföras sätts av ERC som i Sverige representeras av Svenska rådet för hjärt-lungräddning, som för sjukvårdspersonal har riktlinjer som något avviker från ERC:s. För allmänheten gäller samma riktlinjer som ERC och Svenska Röda Korset förespråkar. Riktlinjerna revideras vart 5:e år baserat på ny vetenskap.
HLR återställer sällan hjärtats slag, men rätt utförd kan den köpa tid och skydda hjärna och hjärta från syrebrist. Den kan också ge defibrilleringsbara rytmer i hjärtat, vilka inte alltid är närvarande initialt. Defibrillering innebär att en elektrisk stöt skickas genom hjärtat, för att låta det återta normal rytm på egen hand. HLR kombinerat med en hjärtstartare inom 3 minuter ökar överlevnadschanserna drastiskt jämfört med om behandlingen fördröjs till 8–13 minuter. Enligt undersökningar i Sverige[1] ökade överlevnadschansen från 5 % till 10 % om HLR inletts innan ambulans anlände, och med hjärtstartare kan överlevnadschansen öka till den femdubbla, inom Stockholms län till en överlevnadschans på 70 %.
Den vanligaste behandlingsbara anledningen till hjärtstillestånd utanför sjukhus är hjärtinfarkt, som kan medföra en oregelbunden hjärtrytm med förlorad pumpförmåga. HLR kan också användas för hjärt- eller andningsstillestånd på grund av drunkning, överdos och förgiftning av droger, och alla andra tillstånd med liknande symtom. Vid drunkningstillbud finns specialanpassade HLR-direktiv, men saknar man utbildning i detta går vanliga HLR-regler bra att tillämpa.
Personer som överlever HLR riskerar att drabbas av krossade revben (inte livshotande; det går att avhjälpa), punkterad lunga och även hjärnskador.[2] Dessa risker får dock inte hindra HLR.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar att privatpersoner går en kurs i HLR varje år. HLR rådet rekommenderar också att sjukvårdspersonal ska gå HLR utbildning 2 gånger per år.
ReferenserRedigera
- ^ ”Hjärtstopp – en kamp mot tiden | Karolinska Institutet”. ki.se. https://ki.se/forskning/hjartstopp-en-kamp-mot-tiden. Läst 20 maj 2020.
- ^ ”Information Sheet 4: The reality of CPR for patients nearing the end-of-life” (på engelska). My Wishes. South Western Sydney Local Health District. https://www.slhd.nsw.gov.au/myWishes/pdf/ACP_Information_Sheet_4.pdf. Läst 11 november 2014.