Historisk materialism är en teori om samhällets utveckling, utvecklad av Karl Marx och Friedrich Engels.

Marx teoriRedigera

Begreppet "historiematerialism" användes inte av Marx själv, istället talade han om en "materialistisk syn på historien".[1] Marx menar att det enda som existerar är den materiella världen, och att idéer utgör en "reflektion" av den materiella/verkliga världen. Historien utgörs enligt Marx av att "produktivkrafterna" utvecklas mot människans "frigörelse". "Produktivkrafter" syftar till de "krafter" som används för produktion, det vill säga arbetskraft och "produktionsmedel" (råvaror, maskiner, verktyg; sådant som förutom arbetskraft behövs för produktionen). Produktivkrafter ger upphov till "produktionsförhållanden", som syftar till relationen mellan personer i produktionsprocessen (såsom arbetsgivare och arbetare) samt relationen mellan person och produktionsmedel.[2] Produktivkrafternas och därmed också samhällets utveckling sker till följd av vad Marx betraktar som "inneboende motsägelsefullheter" mellan produktionkrafterna och produktionsförhållandena.[3] Produktivkrafterna och produktionsförhållandena utgör tillsammans det Marx benämnde som samhällets "bas". Förutom "basen" menar Marx att det även finns en "överbyggnad" bestående av ett samhällets politik, juridik, filosofi, moral, kultur, och så vidare.[2][1]

Det huvudsakliga kausala förhållandet mellan basen och överbyggnaden är enligt Marx att basen avgör överbyggnadens innehåll och utformning. I och med detta utgörs Marx historieskrivning av att beskriva hur den ekonomiska basen förändrats, och hur därmed också samhället i stort förändrats. Till exempel menade Marx att när manuellt arbete var normen utvecklades produktionsrelationer och en överbyggnad som gynnade detta produktionssätt. Feodala produktionsrelationer utgjordes (vad gäller relationen mellan människor) av livegenskap, en form av slaveri där feodalherren ägde sina "arbetare". Överbyggnaden bestod då av en auktoritär religion och en moral med fokus på lydnad, lojalitet och fullföljande av samhällsplikter. När produktivkrafterna utvecklades under industrialiseringen blev det feodala produktionssättet enligt Marx ineffektivt, vilket ledde till utvecklingen av det kapitalistiska produktionssättet. Detta menar Marx ledde till utvecklingen av kapitalistiska produktionsrelationer (kapitalist och lönearbetare) och en kapitalistisk överbyggnad. Den kapitalistiska överbyggnaden består bland annat av religionsfrihet, kontraktsfrihet samt en moral byggd på egoism och konkurrens. Det är enligt Marx produktivkrafternas utveckling som leder till människans frigörelse, i och med att det kapitalistiska produktionssättet till slut övergår till det kommunistiska produktionssättet.[2]

Huruvida Marx ansåg att produktivkrafter (och/eller klasskonflikt) determinerar överbyggnaden, eller om han menade att det sker en form av ömsesidig påverkan mellan bas och överbyggnad, är ett omdebatterat ämne inom marxismen.[1][2] Enligt Engels är det ett missförstånd att Marx och han ansåg att den ekonomiska basen determinerar överbyggnaden. Det ska enligt Engels ha varit bland annat detta missförstånd som fått Marx till att säga att "det enda jag vet är att jag inte är marxist". Marx historiematerialism kan enligt Peter Singer antingen tolkas som "hård determinism", eller som en syn på samhället som en "totalitet" där alla delar ömsesidigt påverkar varandra.[2] Marxister såsom Mao Zedong, Louis Althusser, Jon Elster och Antonio Gramsci har dock framfört tolkningar av historiematerialismen som inte kan kategoriseras in i någon av dessa kategorier.[1]

Marx var själv mycket inspirerad av Hegels kunskapsteorietiska holism, men sätter istället för "andens bildningsgång" människors aktiva verksamhet för grunden till hur man kunde få kunskap.[4] Han menade att teori och praktik därmed inte går att skiljas från varandra, vilket innebär att det är människan som ska undersökas när man studerar historien.[5] Människans verklighet har sin grund i det materiella, den "jordiska basen" i och med att man för att över huvud taget vara i stånd att leva och "göra historia" måste man kunna producera de medel som krävs för att använda naturen till att nå behovstillfredsställelse.[6] För att studera samhällen och historiska epoker måste man därför utgå från människornas "objektiva ställning i den materiella produktionen".[7]

KritikRedigera

Historiematerialismen har kritiserats både från liberalt (exempelvis Karl Poppers kritik om falsifierbarhet) och socialistiskt håll. Rudolf Rocker skrev i sin Anarcho-syndicalism (1938) om historiematerialismen:

Under the influence of this theory people came to regard the different forms of the state and all other social institutions as a 'juridical and political superstructure' on the 'economic edifice' of society, and thought that they had found in that theory the key to every historic process. In reality every section of history affords us thousands of examples of the way in which the economic development of a country has been set back for centuries and forced into prescribed forms by particular struggles for political power.[8]

Han går vidare och tar Spanien som exempel på ett land där den ekonomiska utvecklingen var långt framåtskriden men avstannades av den kristna monarkins "triumf". Han menar att många fler exempel kan hittas där den politiska arenan har påverkat den ekonomiska strukturen mer än vice versa.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Walker & Gray (2007), s. 136-137
  2. ^ [a b c d e] Singer (2001), s. 47-58
  3. ^ Walker & Gray (2007), s. 87-88
  4. ^ Anders Boglind. Kapital, rationalitet och sammanhållning, s. 50
  5. ^ Anders Boglind. Kapital, rationalitet och sammanhållning, s. 70
  6. ^ Karl Marx. Den tyska ideologin, s. 133
  7. ^ Anders Boglind. Kapital, rationalitet och sammanhållning, s. 71
  8. ^ Rocker, Rudolf, Anarcho-syndicalism (1938), Phoenix Press, London

Tryckta källorRedigera

  • Singer, P. (2001) Marx: A Very Short Introduction. Oxford University Press, ISBN 9780192854056
  • Walker, D. & Gray, D. (2007) Historical Dictionary of Marxism. The Scarecrow Press, Inc. ISBN 08108-54589

Externa länkarRedigera