Hilding Johansson (teolog)
Hilding Johansson, född den 17 maj 1918 i Ryda, Skaraborgs län, död 1993 i Mariestad, var en svensk kyrkohistoriker och skolman.
| Hilding Johansson | |
| Född | 1918[1][2] |
|---|---|
| Död | 1993[1][2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Redigera Wikidata | |
Johansson blev teologie kandidat och prästvigd för Skara stift 1944, med missiv för såväl Skara som Lunds stift, teologie doktor (1950), docent samma år i Lund i praktisk teologi med kyrkorätt, under en kortare period tillförordnad professor. Han var en av sin tids främsta kännare av cisterciensorden. Johansson stod på förslag till professor i Uppsala 1954 och i Lund 1967, dock utan att erhålla tjänst som professor. Från 1958 till pensioneringen 1983 var han lektor vid gymnasieskolan i Mariestad, där han undervisade i religionskunskap och filosofi.
Johansson gjorde sig känd som hembygdsforskare i Skaraborgs län. Han tilldelades 1975 Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj.
Under sin studietid i Lund blev han känd under tillnamnet Cykel-Johan på grund av förkärleken till cykeln; han cyklade till och med hem till Västergötland vid ferierna. Johanssons förkärlek för tvåhjulingar sträckte sig även till motorcykeln och de flesta av de prov han förelade sina klasser i filosofi rörde inte filosofi, utan kunde bestå i att eleverna skulle räkna upp så många motorcykelmärken som möjligt. Han var språkkunnig, och bland de klassiska språken talade han såväl latin, grekiska, hebreiska som syriska - sistnämnda språk forskade han i under en period vid Helsingfors universitet.
Bibliografi
redigera- Torp och ensliga gårdar: nordjämska bosättningar/fjällägenheter, Krokom, 1992 (uppgiften förekommer i katalogen i Uppsala universitetsbibliotek)
- Bitterna-bygden: en historik över socknarna Öster- och Västerbitterna, Laske-Vedum, Eling och Södra Lundby, Mariestad, 1978.
- Rydaboken, Vara, 1972.
- Boken om Gudhem: bygden mellan bergen invid Hornborgasjön, Gudhem, 1971.
- Saleby Trässberg Härjevad. Tre västgötasocknars historia. 1969.
- Tunhemsboken, Trollhättan, 1965.
- Ritus Cisterciensis: studier i de svenska cisterciensklostrens liturgi, Lund, 1964, i serien Bibliotheca theologiae practicae.
- Barne Åsaka förr och nu: en västgötasockens öde, Vedum, 1961.
- Redaktör av Claes Bahrs latinska avhandling om Mariestad av år 1716, Mariestad, 1959.
- Den medeltida liturgien i Skara stift: studier i mässa och helgonkult, Lund, 1956, i serien Studia theologica Lundensia.
- Vedumsbygden: En historisk översikt, Vedum, 1954.
- Bibel och liturgi: Med särskild hänsyn till svensk tradition under medeltiden och reformationstiden, Lund, 1953, i serien Studia theologica Lundensia.
- Hemsjömanualet: en liturgi-historisk studie, Stockholm, 1950, i serien Samlingar och studier till svenska kyrkans historia.
Källor
redigera- Nekrolog i Svenska Dagbladet 23 mars 1993, skriven av biskop Helge Brattgård
- Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1970, på Svenska Prästförbundets uppdrag redigerad av Ivar Hylander, Lund 1971
Noter
redigera- ^ [a b] Runeberg författar-ID: johanhil, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 191753, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]