Hilde Nyblom

svensk operett- och operasångare (sopran) och konstnär

Matilde Maria Hildegard Ekroos, känd som Hilde Nyblom, ogift Nyblom, född 21 mars 1908 i Nacka församling, Stockholms län, död 19 augusti 2009 i Högalids församling i Stockholm[1], var en svensk operett- och operasångare (sopran) och konstnär.

Hilde Nyblom
FöddMatilde Maria Hildegard Nyblom
21 mars 1908
Nacka församling, Södermanland (Stockholms län)
Död19 augusti 2009 (101 år)
Högalids församling, Stockholm
Aktiva år1933–?
MakeRurik Ekroos
(g. 1940–1977; hans död)
SläktingarLennart Nyblom (far), Olga Nyblom (mor), Peder Nyblom (bror), Kåre Nyblom (brorson), Ragna Nyblom (brorsdotter), Carl Rupert Nyblom (farfar), Helena Nyblom (farmor), Sven Nyblom (farbror)
IMDb

BiografiRedigera

Nyblom studerade först vid Edvard Berggrens och Gottfried Larssons konstskola i Stockholm, men intresserade sig mer för scenen satsade därför även på sång- och teaterstudier. Hon hade sångpedagoger som Augustin Koch och framförallt Sigrid Terlizzi. Sin scendebut hade hon 1933 på Oscarsteatern i Stockholm som Drottning Anna i operetten De tre musketörerna, regisserad av Gösta Ekman den äldre.[2]

Hon var därefter engagerad vid Stora Teatern i Göteborg men gjorde också gästspel i Malmö. I rollen som Kersti i operan Kronbruden av Ture Rangström fick hon sitt genombrott 1936 på Göteborgs Lyriska Teater. Hon framträdde 1937–1938 på Kungliga Teatern i Stockholm som Tosca, Mimi i Bohème och Aida och bland hennes motspelare märks Jussi Björling. Sedan var det mest klassisk operett på programmet, med gästspel i Sverige och Norden.[2]

Några år senare övergick hon till talscenen och slog igenom på Åbo Svenska Teater samt gästade Vasan i Stockholm och Riksteatern. Vidare var hon radioprogrammakare i Helsingfors, där hon bland annat arbetade med barnprogram och dramatiserade konstnärsporträtt.[2]

När hon som änka återkom från Finland blommade intresset för måleri upp igen; hon hade flera utställningar, den sista vid 93 års ålder. Sina sista akvareller målade hon vid 100 års ålder.[2]

Hon medverkade i Radioteaterns Sköna Helena (1989)[3] och gjorde inläsningen av Gunnel Vallquists bok om Helena Nyblom (2008).[4]

Nyblom var dotter till konstnärerna Lennart Nyblom och Olga Nyblom, syster till arkitekten Peder Nyblom och faster till journalisten Kåre Nyblom och skådespelaren Ragna Nyblom. Hilde Nyblom var vidare sondotter till historikern Carl Rupert Nyblom och författaren Helena Nyblom. Operasångaren Sven Nyblom var hennes farbror.[5] Hon var från 1940 gift med teaterchefen Rurik Ekroos (1902–1977).[6]

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1933 Drottning Anna av Österrike De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[7][8]
Grevinnan Elisabeth Leendets land
Franz Lehár
Gösta Ekman Oscarsteatern
Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg
Harry Stangenberg Oscarsteatern[9]
1934 Madeleine de Faublas Bal på Savoy
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Gösta Ekman Oscarsteatern
1935 Madeleine de Faublas Bal på Savoy
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Hippodromen[10]
1938 Fru von Baltin Kvällen är min
Robert Katscher
Max Hansen Vasateatern[11]
1950 Denise Darvet-Stuart Ungkarlsmamman
Marc-Gilbert Sauvajan och Fred Jackson
Martha Lundholm Vasateatern[12]
1958 Vid skilda bord
Terence Rattigan
Per-Axel Branner Riksteatern[13]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c d] Operettsångerska och konstnär. Minnesord. Konstnärinnan Hilde Nyblom, 101 år, Stockholm, har avlidit Sydsvenskan 4 september 2009. Läst 8 januari 2013.
  3. ^ 15:02 Programmet ingår i tablån för: SR, P1 1989-03-26. Radioteater: Sköna Helena Libris. Läst 8 januari 2013.
  4. ^ Vallquist, Gunnel. Helena Nyblom. Tal (talbok) Svenska 2008 Libris. Läst 8 januari 2013.
  5. ^ Stamtavla (urval) för släkten Nyblom Svenskt Biografiskt Lexikon. Läst 5 januari 2013.
  6. ^ Rurik Ekroos på IMDB. Läst 9 januari 2013.
  7. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 187. Libris länk 
  8. ^ Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  9. ^ Oscarsteaterns fredagspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 september 1933. https://arkivet.dn.se/tidning/1933-09-26/261/10. Läst 11 maj 2019. 
  10. ^ 'Bal på Savoy' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-01/328/14. Läst 27 december 2015. 
  11. ^ ”Kvällen är min!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14256&pos=408. Läst 29 april 2016. 
  12. ^ ”Ungkarlsmamman”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14166&pos=456. Läst 4 maj 2016. 
  13. ^ Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 

Externa länkarRedigera