Hessen-Homburg var ett tyskt lantgrevskap.

Lantgrevskapet Hessen-Homburg
Landgrafschaft Hessen-Homburg (Tyska)

1622–1866
Flagga Vapen
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Huvudstad Bad Homburg



Bildades 1622


Upphörde 1866


Areal 275 km² (1864)
Folkmängd 27 374 (1864)

Hessen-Homburg var ursprungligen en del av Hessen-Darmstadt, men skildes därifrån 1622 och tillföll Georg I:s yngste son Fredrik I (död 1638). Lantgreve Fredrik II med silverbenet förvärvade i svensk och brandenburgsk tjänst krigisk ryktbarhet samt inlade stora förtjänster om sitt lands utveckling.

Linjens besittningar stod till att börja med under överhöghet av Hessen-Darmstadt, men 1768 blev lantgrevarna av Hessen-Homburg i allt väsentligt suveräna.[1] Lantgreve Fredrik V (1751–1820) blev 1806 mediatiserad, och hans land införlivades med Hessen-Darmstadt, men 1815 återfick han sitt rike, med ökat område. Med lantgreve Ferdinand utdog det regerande furstehuset på svärdslinjen år 1866, varefter Hessen-Homburg hamnade i personalunion med Storhertigdömet Hessen, som den 3 september samma år avträdde det till Kungariket Preussen. Det kom sedermera att utgöra delar av provinsen Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Det forna lantgrevskapet omfattade 275 kvadratkilometer och hade 27 374 invånare 1864.

Referenser redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hessen-Homburg, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1203-04.

Externa länkar redigera