Hesperornis (som betyder fågel i väster) var ett släkte av flygoförmögna vattenlevande fågellika dinosaurier som levde under första halvan av perioden campanian under yngre krita (83,5–78 miljoner år sedan). Det finns nio kända arter, åtta ifrån Nordamerika och en från Ryssland. Fossil av Hesperornis har också påträffats i Kristianstadsbassängen i Skåne, Sverige.

Hesperornis
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Sen Krita
Hesperornis sp.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves men se text
OrdningHesperornithiformes men se text
FamiljHesperornithidae
SläkteHesperornis
Marsh, 1872
Arter
  • H. regalis Marsh, 1872 (typart)
  • H. crassipes (Marsh, 1876) [originally Lestornis]
  • H. gracilis Marsh, 1876
  • H. altus (Marsh, 1893) [originally Coniornis]
  • H. montana Schufeldt, 1915
  • H. rossicus Nesov & Yarkov, 1993
  • H. bairdi Martin & Lim, 2002
  • H. chowi Martin & Lim, 2002
  • H. macdonaldi Martin & Lim, 2002
  • H. mengeli Martin & Lim, 2002
Synonymer
  • Lestornis Marsh, 1876
  • Coniornis Marsh, 1893
  • Hargeria Lucas, 1903
  • Hitta fler artiklar om djur med

    Systematik redigera

    Eftersom släktet Hesperornis omfattar förhistoriska fåglar under perioden mesozoikum så placeras de ömsom i ordningen Aves vsom omfattar alla moderna fåglar eller också placeras de i dinosaurieordningen Saurischia och underordningen Theropoda inom kräldjuren. Båda valen är korrekta och representerar olika perspektiv på taxonets förhållande till den tidiga evolutionära utvecklingen av fåglarna.

    Utseende redigera

    Hesperornis var stora fåglar som blev upp emot 1,8 meter långa.[1] De hade knappt några vingar, och simmade med hjälp av sina kraftiga ben. Fossil indikerar att den hade simhud på tårna som hos dagens doppingar och inte mellan tårna som hos lommarna.

    Likt många andra fåglar från mesozoikum, som Ichthyornis, så hade Hesperornis både näbb och tänder, som användes för att greppa bytet. Hos ordningen Hesperornithiformes var de många spetsiga tänderna annorlunda ordnade än hos någon annan känd fågel, eller therapod, och genom konvergent evolution påminner de om tänderna hos de krokodilliknande mosasaurierna.[2][3]

    Traditionellt antas Hesperornis ha rört sig som en lom eller dopping och samtida studier befäster denna hypotes. Studier indikerar att Hesperornis ur detta perspektiv främst påminner om svartnäbbad islom, både på land och i vatten. [4]

    Noter redigera

    1. ^ Perrins, Christopher (1987) [1979]. Harrison, C.J.O.. red. Birds: Their Lifes, Their Ways, Their World. Pleasantville, NY, US: Reader's Digest Association, Inc. sid. 165–166. ISBN 0895770652 
    2. ^ Marsh, Othniel Charles (1880): Odontornithes, a Monograph on the Extinct Toothed Birds of North America. Government Printing Office, Washington DC.
    3. ^ Gregory, Joseph T. (1952). ”The Jaws of the Cretaceous Toothed Birds, Ichthyornis and Hesperornis. Condor 54 (2): sid. 73–88. doi:10.2307/1364594. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v054n02/p0073-p0088.pdf. 
    4. ^ Reynaud, F. (2006). ”Hind limb and pelvis proportions of Hesperornis regalis: A comparison with extant diving birds”. Journal of Vertebrate Paleontology 26 (3): sid. 115A. doi:10.1080/02724634.2006.10010069.