Hesperissläktet
Hesperissläktet (Hesperis) är ett släkte av korsblommiga växter med cirka 25 arter varav tre i Norden, de övriga i Sydosteuropa. Arterna i Hesperissläktet är två- eller fleråriga. De växer upprätt och stjälken är grenig. Frukterna är skidor, och de är långsmala och trinda med ett kort spröt på, fröna är plattade[1].
| Hesperissläktet | |
 sorgört (H. tristis) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Hesperissläktet Hesperis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hesperis | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Arter i urval | |
| |
Namnet Hesperis kommer av grekiskans hesperos som betyder kväll, och arterna doftar mest på kvällen[2]. Arterna i Sverige har odlats just för väldoften, senare har de förvildats.
Fotnoter redigera
- ^ Den nya nordiska floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg. ISBN 91-46-17584-9
- ^ Växternas namn. Jens Corneliusson, Wahlström & Widstrand 1997. ISBN 91-46-17102-9