Öppna huvudmenyn

Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige)

svenskt statligt varnings- och informationssystem
(Omdirigerad från Hesa Fredrik)
För varningssystem i andra länder än Sverige, se Viktigt meddelande till allmänheten.
Svensk tyfon för VMA
Svensk starktonssiren för VMA


Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är ett statligt svenskt varnings- och informationssystem. Det utgörs dels av ett utomhuslarm (populärt kallad Hesa Fredrik), dels av meddelanden i radio och TV (Sveriges Radios och SVT:s kanaler samt SVT Text).[a]

Signalen kan avgränsas geografiskt till just det område där faran finns. Signalen kan användas för att varna för akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, akuta hot mot vattenförsörjning, med mera. Vanligen används larmanordningarna i både krig och fred. Förutom varningsmeddelandet kan det även gå ut ett informationsmeddelande i förebyggande syfte.[2]

När larmet går hänvisas allmänhet till Sveriges Radio P4, krisinformation.se och informationsnumret 113 13 för information.

BakgrundRedigera

LagstiftningRedigera

Inom EU måste det finnas system för att varna allmänheten enligt EU-direktiv 82/501/EEG, som utfärdades efter Sevesokatastrofen i Italien 1976.

SmeknamnetRedigera

Namnet Hesa Fredrik sägs ha myntats när larmet testades för första gången 1931 av Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist. Bakgrunden sägs vara att han själv var lika hes som larmets ljud var vid testtillfället.[3]

Men det var troligen Karl Gerhard i sin revy Gullregn som gjorde namnet välbekant, detta då han i kupletten Den ökända hästen från Troja nämnde den;[4]

’’Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när “Hesa Fredrik” för första gången tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.’’

FunktionRedigera

Om man hör varningssignalen vid någon annan tidpunkt än de nedan angivna provtillfällena skall man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

De flesta larmanordningarna är tyfoner som drivs med tryckluft, till skillnad från de flesta andra länder som huvudsakligen har motorsirener. Man valde tyfoner för att de även skall fungera vid strömavbrott.[5] Alla orter med fler än 1000 invånare har utvändiga ljudsändare med alternativ energikälla som fungerar även vid strömavbrott. Totalt finns det cirka 4500 stycken ljudsändare i Sverige som har som syfte att sprida ett VMA, berdskapslarm samt flyglarm. De två sistnämnda ljuder endast vid krigssituation. Vid kärnkraftverk sitter tyfonerna betydligt tätare än i andra delar av landet. [6]

Sedan 2002 ingår dessutom en stor del av de privata lokalradiofrekvenserna (allmänt kallat "reklamradion") i VMA-systemet. Sveriges Radio har fått mandat av Radioutgivareföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att sköta systemet, vilket innebär att de privata frekvensernas program bryts automatiskt när Sveriges Radios nationella trafikredaktion går ut med ett VMA-meddelande. Systemet testades första gången den 2 december 2002, och är menat att testas en gång per kvartal.

Tekniskt sett fungerar systemet genom att en särskild utrustning står vid respektive privatsändare, med lokal frekvens för Sveriges Radios P4 inprogrammerat. När larmet går kopplas ordinarie program från och SR P4 går in. När varningsmeddelandet har sänts, kopplar systemet tillbaka till ordinarie program.

För information om aktuella meddelanden hänvisar MSB till http://www.krisinformation.se.[7] Krisinformation har även gjort en app där information från Krisinformation.se, SMHI och Trafikverket visas.[8]

Viktigt meddelande via SMSRedigera

2015 fick Sos alarm möjligheten att skicka ut VMA via SMS till alla som var skrivna på en adress inom ett berört VMA område. I juli 2017 fick Sos alarm även möjlighet att skicka ut VMA-SMS till alla mobiltelefoner som finns inom det berörda området. Detta har gjort att VMA meddelandet har kunnat bli mer riktat då man nu enklare kan nå ut till alla som befinner sig i ett farligt område. Det finns även möjlighet att få ett VMA talmeddelande via fast telefoni.

Begäran om Viktigt meddelandeRedigera

Behöriga att begära att ett varningsmeddelande ska sändas är[9] :

  • Räddningsledare för kommunal räddningstjänst.
  • Räddningsledare för statlig räddningstjänst.
  • Polismyndighet.
  • Smittskyddsläkare.
  • SOS Alarm.
  • Anläggning med farlig verksamhet, enligt lagen om skydd mot olyckor.

ProvningRedigera

"Viktigt meddelande till allmänheten", tyfon inspelat i Stockholm 2017-03-06.

Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år[10], (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december), klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat.

En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus (cirka 90 sekunder) hörs sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen. Provtillfällena initieras från den lokala räddningstjänsten som kan fjärrstyra utrustningen från brandstationen men även från skyddade beredskapsanläggningar.

Tysta testRedigera

Signalen testas även rutinmässigt veckovis av SOS Alarm med så kallade "tysta test" som inte är avsedda att uppfattas av allmänheten.[11]

Typer av signalerRedigera

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter är kommuner skyldiga att kunna utlösa signalerna beredskapslarm, flyglarm, viktigt meddelande till allmänheten och faran över från de varningsanläggningar som kommunen förfogar över. Länsstyrelserna har dock mandat att medge undantag från kommuners skyldigheter på detta område.[12]

BeredskapslarmRedigera

Beredskapslarm tillämpas när det är fara för krig och består av ljudsignaler i 30 sekunder med 15 sekunders uppehåll.

När man hör larmet skall man:

  • Lyssna på radio
  • Ordna så att man snabbt kan lämna bostaden
  • Undvika att använda telefon timmarna efter larmet
  • Ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

TV, Text-TV och tidningar ger också information. Den som är krigsplacerad ska snabbt åka till den plats som står i krigsplaceringsordern.

FlyglarmRedigera

Flyglarm tillämpas när myndigheterna bedömer att landet kommer att attackeras från luften, till exempel av flygplan. Flyglarmet består av korta tonstötar under en minut. När man hör larmet skall man genast uppsöka skyddsrum. Denna signalering användes vid det regelbundna testandet av larmsystemet fram till 1986.[13]

Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMARedigera

VMA-signalen tillämpas vid faror som gasutsläpp, giftig brandrök et cetera. Den består av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är också den signal som testas en gång i kvartalet, följd av ”faran över”. När man hör den någon annan gång än vid testtillfällena ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på SR P4 för information om vad som har inträffat. Det är denna signal som sedan 1986 används som testsignal och är känd som "Hesa Fredrik".[13]

Faran överRedigera

För alla signaler gäller att när faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

VarningsmottagareRedigera

Inom en radie på 12–15 km runt kärnenergianläggningar, av Statens Strålskyddsinstitut hotklassat nivå I och II, distribueras av MSB radioapparater med RDS-stöd för mottagande av VMA på Sveriges Radio P4 liknande tekniken ovan. Dessa mottagare ersatte den gamla telefonvarningen som gick ut inom kärnkraftsanläggningens närområde, eftersom Telia bytte ut sin teleinfrastruktur till AXE-växlar. Mottagarna tillverkas av det tyska företaget 2WCom.

KommentarerRedigera

  1. ^ I 2018 års Om krisen eller kriget kommer-broschyr beskrivs VMA endast som textmeddelandena, medan "Hesa Fredrik" går in under rubriken Utomhusvarning; båda klassificeras som Varningssystem.[1]

KällorRedigera

  1. ^ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2018): Om krisen eller kriget kommer, 14ff.
  2. ^ ”Begära sändning av VMA”. MSB. 16 november 2009. Arkiverad från originalet den 5 december 2013. https://web.archive.org/web/20131205130718/https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Hantera-olyckor--kriser/VMA/Begara-sandning/. Läst 4 augusti 2014. 
  3. ^ TT (22 september 2009). ”Hesa Fredrik varnar även i fredstid”. GöteborgsPosten. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120827013441/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.188333-hesa-fredrik-varnar-aven-i-fredstid. Läst 3 april 2011. 
  4. ^ Expressen, 3 juli 2008.
  5. ^ ”Mer historik om "Hesa Fredrik"”. grimsta.fro.se. Arkiverad från originalet den 16 september 2014. https://web.archive.org/web/20140916033412/http://www.grimsta.fro.se/node/5526. Läst 22 augusti 2012. 
  6. ^ Niklas, Kämpargård (2018). Krishandboken. sid. 155 
  7. ^ ”Om Krisinformation.se”. www.krisinformation.se. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170806180515/https://www.krisinformation.se/om-krisinformation.se. Läst 6 augusti 2017. 
  8. ^ ”Mobilapp för Krisinformation.se”. www.krisinformation.se. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170806220317/https://www.krisinformation.se/om-krisinformation.se/mobilapp-for-krisinformation.se. Läst 6 augusti 2017. 
  9. ^ ”VMA: Så varnas allmänheten”. Krisinformation.se. 10 november 2014. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/vad-ar-en-kris/vma-sa-varnas-allmanheten. Läst 1 december 2015. 
  10. ^ Försvarsmakten. ”Hesa Fredrik”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/hesa-fredrik/. Läst 4 september 2017. 
  11. ^ "Vad hände med Hesa Fredrik?", sverigesradio.se, 10 juli 2017. Åtkomst den 10 juli 2017.
  12. ^ 2, 4 §§ Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011-5) om varning utomhus
  13. ^ [a b] Försvarsmakten. ”Hesa Fredrik”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/hesa-fredrik/. Läst 1 maj 2018. 

Externa länkarRedigera