Wikipedia

Herbert Hensel

tysk professor

Herbert Hensel, född 2 september 1920 i Prag, Tjeckoslovakien, död 19 januari 1983 i Marburg, Västtyskland, var en tysk fysiolog, som var professor vid universitetet i Marburg. Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.

Herbert Hensel
Född2 september 1920
Prag
Död19 januari 1983 (62 år)
Marburg
Medborgare iTyskland
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningFysiolog, universitetslärare
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet[1]
Utmärkelser
Adolf Fick-priset (1954)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Hensel var son till musikpedagogen och musikkompositören Walther Hensel (egentligen Julius Janiczek) och konsertsångerskan Olga Janiczek (född Pokorny). Familjen antog senare namnet Hensel.

Hensel gick i Freie Waldorfschule Stuttgart från 1927 till 1939 och tog studentexamen där. Från 1939 till 1945 gjorde han militärtjänst i Wehrmacht och blev tillfångatagen i kriget. Tidvis kunde han dock studera medicin vid universiteten i Erlangen, Tübingen, Strasbourg och universitetet i Heidelberg. Den 18 mars 1945 kunde han avlägga läkarexamen. Från 1946 till 1948 arbetade han som forskningsassistent vid Fysiologiska institutionen vid Universitetet i Heidelberg. Där disputerade han den 15 februari 1947 som medicine doktor 1949 och blev 1950 lektor vid Kungliga Veterinärhögskolan i Stockholm. Han habiliterade i Heidelberg den 23 juni 1949 och mottog lärarlegitimation i fysiologi.

Han led av en njursjukdom som blev allt allvarligare i början av 1980-talet[2]och gjorde honom till dialyspatient.[3]

Karriär och vetenskapligt arbete redigera

Hensel blev professor i fysiologi vid Philipps-Universität Marburg, och 1965/66 även dess rektor.[4] Han var tidigare dekanus vid medicinska fakulteten 1964/1965. Tillsammans med Gunther Hildebrandt grundade han i Marburg Sonderforschungsbereich Adaptation und Rehabilitation auf.[3] Han var ordförande för den tyska grenen av International Society of Biometeorology och från 1974 även vice ordförande för hela organisationen. År 1971 invaldes han som medlem av Leopoldina. Han var delaktig i bildandet av universitetet i Witten/Herdecke[5][6][2] och i dess föregångareorganisation freie europäische Akademie der Wissenschaften.[7]

Hensel var aktiv inom området fysiologi för temperaturreglering och kardiovaskulär forskning.[3] En stor del av hans arbete ägnades åt sensorisk fysiologi, i synnerhet åt studier av känslan av värme, som hans internationella renomé baserades på.[6][2]

För Hensel var sensorisk fysiologi en inkörsport till det bredare området av fenomen av sensorisk uppfattning, som han betraktade som ett oberoende naturvetenskapligt område och som lämpligt för att bilda nya grunder för epistemologiskt tänkande.[2]

Han hänvisade till fundamenten av en fenomenologisk vetenskap om sensorisk perception hos bland annat Edmund Husserl och Rudolf Steiner (se också Rudolf Steiners sensorisk teori),[3] Viktor von Weizsäcker eller Goethe som en naturalist.[6][7][2]

Bibliografi (urval) redigera

  • med Herbert Precht, Jes Christophersen und Walter Larcher: Temperature and Life. Springer, Berlin/ Heidelberg 1973, ISBN 3-642-65710-9, doi:10.1007/978-3-642-65708-5 (Originaltitel: Temperatur und Leben.).
  • Thermal sensations and thermoreceptors in man. A monograph in the Bannerstone Division of American lectures in living chemistry (= American lecture series. Band 1056). Thomas, Springfield, Ill. 1982, ISBN 0-398-04698-0.
  • med J. Bligh, K. Voigt, H. A. Braun, K. Brück, G. Heldmaier (Hrsg.): Thermoreception and Temperature Regulation. Springer, 1990, ISBN 3-642-75076-1.
  • Allgemeine Sinnesphysiologie: Hautsinne, Geschmack, Geruch (= Lehrbuch der Physiologie). Springer, 1966, OCLC 1027292.
  • Die Naturheilkunde und die moderne Wissenschaft (= Weleda Schriftenreihe. Band 10). Weleda, Arlesheim 1977, OCLC 778744533.
  • Die Sinneswahrnehmung des Menschen. Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 45–69.
  • med Gunther Hildebrandt: Biological adaptation. International symposium Marburg/Lahn, 1981. G. Thieme, Stuttgart 1982, OCLC 636406984.

Utmärkelser och hedersbetygelser redigera

Hensel mottog olika utmärkelser och priser, såsom

  • Adolf Fick-priset 1954,
  • Feldbergpriset 1961 och
  • Camillo Golgi-medaljen 1974.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Herbert Hensel, 7 januari 2022.

Noter redigera

  1. ^ Braunbuch: Kriegs- und Naziverbrecher in der Bundesrepublik: Staat, Wirtschaft, Armee, Verwaltung, Justiz, Wissenschaft, 1968.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, ISSN 0020-7128, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243
  3. ^ [a b c d] Peter F. Matthiessen: Der Hochschulgedanke Rudolf Steiners und die Universität Witten/Herdecke. In: Peter Heusser, Johannes Weinzirl (Hrsg.): Rudolf Steiner - Seine Bedeutung für Wissenschaft und Leben heute. Schattauer, 2014, ISBN 978-3-7945-6776-8, S. 267–328.
  4. ^ Rektoratsreden (HKM)
  5. ^ Peter Selg: Kienle, Gerhard. In: Biographien Dokumentation. Forschungsstelle Kulturimpuls, abgerufen am 23. Mai 2015.
  6. ^ [a b c] Hans-Jürgen Scheuerle: Zum Lebenswerk Herbert Hensels. Impulse für neue Wege der Forschung. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Urachhaus, 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 41–44.
  7. ^ [a b] Herbert Hensel: Die Sinneswahrnehmung des Menschen. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 45–69 (Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr).

Vidare läsning redigera

  • Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, ISSN 0020-7128, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243.

Externa länkar redigera



Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herbert_Hensel&oldid=51275300”