Henrik Hjalmar Kahelin, född 22 november 1868 i Jyväskylä, död 9 december 1958 i Helsingfors[1], var en finländsk politiker. Han var justitieminister i regeringen Vennola I 1919–1920.[2]
| Henrik Kahelin | |
 Henrik Kahelin.
| |
| Tid i befattningen 15 augusti 1919–30 januari 1920 | |
| President | Kaarlo Juho Ståhlberg |
|---|---|
| Statsminister | J.H. Vennola |
| Företrädare | Karl Söderholm |
| Efterträdare | Karl Söderholm |
| Född | Henrik Hjalmar Kahelin 22 november 1868  Jyväskylä, Mellersta Finland
|
| Död | 9 december 1958 (90 år) Helsingfors, Nyland
|
| Politiskt parti | Framstegspartiet |
Kahelin var son till lyceumrektorn Karl Henrik Kahelin och Agnes Charlotta Aejmelaeus. Han tog studentexamen från juridikprogrammet på Jyväskylä lyceum 1892, blev vice häradshövding 1895, var Senatens talesman för kyrkliga frågor 1909–1918, blev medlem av Högsta förvaltningsdomstolen och var förvaltningsråd 1918–1938. Mellan 15 augusti 1919 och 30 januari 1920 var Kahelin justitieminister i J.H. Vennolas första regering. Han var sedan 1898 gift med lärarinnan Anna Maria Karolina Wallin.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b] ”Ylioppilasmatrikkeli 1853-1899”. https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/1853-1899/henkilo.php?id=22406. Läst 21 september 2018.
- ^ ”Ministerin tiedot”. Arkiverad från originalet den 21 september 2018. https://web.archive.org/web/20180921230035/https://valtioneuvosto.fi/tietoa/historiaa/hallitukset-ja-ministerit/raportti/-/r/m2/251. Läst 21 september 2018.