Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ) öppnades 31 juli 1865, togs i bruk för första gången dagen efter och var en totalt 60 km lång normalspårig järnväg. Den sträckte sig från Eslöv till Billeberga där den förgrenade sig mot Landskrona och Helsingborg och med tiden fick den även flera stickspår in i hamnområdet.[1]

Lok 4: byggt 1865, skrotat 1942

På grund av meningsskiljaktigheter ägdes sträckan Landskrona–Billeberga–TeckomatorpEslöv av Landskrona–Eslövs Järnvägs AB och sträckan Helsingborg–Billeberga av Helsingborg–Landskrona–Eslövs Järnvägs AB. Redan i samband med att provisorisk koncession beviljats 1863 hade dock banornas samhörighet fastslagits i ett kungligt brev och banorna drevs därför som en järnväg under gemensam förvaltning.

Från och med 1892 blev nätet förbundet med Danmark genom ångfärjelinje. Järnvägen började elektrifieras 1937 och året efter blev L&HJ ett statligt bolag och inlemmades i Statens Järnvägar 1940.[1] Den lokala persontrafiken Helsingborg–Billeberga–Eslöv lades ner 1968 och persontrafiken Landskrona–Billeberga–Eslöv 1982 (formellt samtidigt med godstrafiken 1983). Bandelen Landskrona–Billeberga revs upp 1992.[2] Sträckan Teckomatorp–Helsingborg har däremot fortsatt att användas för persontrafik mellan Malmö och Helsingborg (Rååbanan). Även bandelen Eslöv–Teckomatorp har behållits, där nu åter reguljär persontrafik finns sedan december 2016 (Marieholmsbanan).

Referenser redigera

  • Christiernsson, Nils (1915). [Landskrona & Helsingborgs jernvägar 1865—1915] : några anteckningar med anledning af femtioårsdagen den 1 augusti 1915. Landskrona. Libris 1990594 
  • Lokomotiv och vagnpark 1933. [Utgivningsort okänd: utgivare okänd]. 1933. Libris 20817654 
  • Taube, Björn (1943). Helsingborgs järnvägars historia. 1, Landskrona & Helsingborgs järnvägar. Handlingar / Gillet Gamla Helsingborg, 0349-7046 ; 6. Hälsingborg. Libris 1462050 
  • Åberg, Alf (1953). Konsul P. Olsson : en märkesman i Hälsingborgs historia. Hälsingborg: Killbergs bokh. Libris 1468897