Öppna huvudmenyn

Helgdagar i Sverige

Wikimedia-listartikel

En helgdag är i Sverige en arbetsfri dag avsedd för vila eller religiösa högtider. I Sverige är helgdagarna fastställda i Svensk författningssamling som en söndag, eller en annan dag i en lista av helgdagar, varav somliga alltid hamnar på en fix veckodag, medan andra beräknas så att de hamnar på olika veckodagar olika år.[1] Helgdagar kallas röda dagar då de ofta utmärks med rött i kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis är märkta i svart.

Sverige har två sekulära helgdagar, första maj sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen – med undantag av midsommardagen[källa behövs] som levt kvar sedan forntiden (men som sedan 300-talet e.Kr. även firats som Johannes Döparens födelsedag).

Allmänna helgdagar och helgdagsaftnar i SverigeRedigera

Söndagar är i lagens mening allmänna helgdagar, men här räknas övriga helgdagar och dessas helgdagsaftnar upp.

Datum
2019
Namn Beräkning
1 jan Nyårsdagen[Not 1] Fast datum, 1 januari
5 jan Trettondagsafton[Not 2] Fast datum, 5 januari
6 jan Trettondedag jul Fast datum, 6 januari (Trettondedagen)
18 apr Skärtorsdagen[Not 2] Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen
19 apr Långfredagen Rörligt datum, fredagen före Påskdagen
20 apr Påskafton Rörligt datum, lördagen före Påskdagen.
21 apr Påskdagen Rörligt datum, första söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen
22 apr Annandag påsk Rörligt datum, dagen efter påskdagen
30 apr Valborgsmässoafton[Not 2] Fast datum, 30 april
1 maj Första maj Fast datum, 1 maj
30 maj Kristi himmelsfärdsdag Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen
6 jun Sveriges nationaldag Fast datum, 6 juni
8 jun Pingstafton Rörligt datum, dagen före pingstdagen
9 jun Pingstdagen Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen
21 jun Midsommarafton[Not 3] Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni och 25 juni (fredagen före midsommardagen)
22 jun Midsommardagen Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni och 26 juni
1 nov Allhelgonaafton[Not 2] Rörligt datum, fredag mellan 30 oktober och 5 november
2 nov Alla helgons dag Rörligt datum, lördagen som infaller under perioden från 31 oktober till 6 november
24 dec Julafton[Not 3] Fast datum, 24 december
25 dec Juldagen Fast datum, 25 december
26 dec Annandag jul Fast datum, 26 december
31 dec Nyårsafton[Not 3] Fast datum, 31 december

Noter:

  1. ^ Föregående dag, alltså 31 december nederst i tabellen, räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.
  2. ^ [a b c d] Denna dag har inte lagstadgad ställning som arbetsfri dag. Många arbetsplatser har ändå förkortad arbetstid enligt kollektivavtal eller lokala avtal.
  3. ^ [a b c] Denna dag räknas som söndag enligt 3 a § i Semesterlagen och är därmed arbetsfri.

Se även Helgafton och Annandag.

Allmänt lediga dagar i SverigeRedigera

Tre helgdagsaftnar är sedan 2009 jämställda med söndagar, nämligen midsommarafton, julafton och nyårsafton. Detta regleras i 3 a § av Semesterlagen. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter helt stängt. Post delas heller inte ut dessa dagar.

Andra helgdagsaftnar är i regel inte arbetsfria enligt gällande avtal på arbetsmarknaden. Däremot är det vanligt att många arbetsplatser genom åren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer på andra dagar och det är då en så kallad halvdag. På dessa helgdagsaftnar har till exempel banker och myndigheter öppet, fast med begränsade öppettider. Post delas ut som på en vardag.

Huruvida man är helt eller halvt ledig på de helgdagsaftnar som inte är att jämställa med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras i regel i kollektivavtal.

HelgdagsreformerRedigera

1571 års kyrkoordningRedigera

Under reformationen avskaffades ett stort antal av de helgondagar som hade växt fram i den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa. De kvarvarande helgdagarna listades i 1571 års kyrkoordning:[2][3]

Kungliga förordningen den 4 november 1772Redigera

År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning. Några helgdagar flyttades till följande söndag medan andra avskaffades helt.[5]

Första majRedigera

Första maj blev allmän helgdag i Sverige 1939, som den första icke-kristna helgen.

Lag 1952:48Redigera

År 1952 antogs lag 1952:48 som började gälla året efter. Den berörde tre helgdagar. Jungfru Marie bebådelsedag flyttades till närmaste söndag. Midsommardagen förlades på samma sätt till närmaste lördag. Dessutom infördes en ny helgdag, Alla helgons dag, på lördagen före allhelgonadagen. Anledningen till förändringen var bland annat att man ville ge yrkesarbetande en sammanhängande ledighet. Lördagarna var vid den tiden arbetsdagar.[2]

NationaldagenRedigera

Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. Samma år förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.

Tidningsfria dagarRedigera

Tidningsfria dagar är ett begrepp som används om vissa helgdagar då inga av de stora dagstidningarna (eller övriga tidningar som i vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut i pappersform och distribueras. Nu för tiden uppdateras de dock vanligen på internet även dessa dagar, som är följande:

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera