Öppna huvudmenyn

Helga Nõu, född Raukas 22 september 1934 i Tartu, Estland,[2] är en estnisk författare,[2] konstnär[3] och lärare i Sverige. Tillsammans med sina föräldrar flydde hon från Sovjet-ockupationen 1944, när hon var knappt tio år.

Helga Nõu
Helga Nõu 2017.jpg
Författare Helga Nõu den 2 september 2017 i Bro, fotograferad av hennes make Enn Nõu.
Född22 september 1934 (84 år)
Dorpat[1]
NationalitetEstland
Sysselsättningskribent
UtmärkelserOrder of the White Star, 5th Class
Redigera Wikidata

Innehåll

BiografiRedigera

Nõu föddes i Estlands universitetsstad Tartu. Hennes pappa Aleksander Friedrich Raukas var skogsinspektor och mamma Elsa Raukas textilslöjdlärare.[2] Familjen bodde först i Kohtla, sedan i huvudstaden Tallinn och senare även i Pärnu. Familjen flydde till Sverige 1944 när Tyskarna drog sig tillbaka och Sovjetarmén kom in i landet. 1957 gifte sig Helga Raukas med Enn Nõu (läkare och författare) och bosatte sig i Uppsala. Sedan hon gick i pension 1999 bor hon växelvis i Uppsala och i sitt andra hem i Tallinn.

Efter flykten började hon som elev i Adelsö folkskola 1945–1948. Hon tog realexamen genom Hermods Korrespondentsinstituts realkurs och studenten vid Högre Allmänna Läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm 1955 varefter hon 1955–1957 utbildade sig till lärare vid Folkskoleseminariet i Stockholm. Hon var denna tid aktiv som redaktör vid utgivningen av Estniska Krönikan 1957 samt i redaktionen för scouttidskriften Tulehoidja (1952–1957)[4].

Hon arbetade sedan som lärare vid Örbyskolan 1957–1958, Balingsta skola 1958–1961, Uppsala Estniska Kompletteringsskola 1962–1969 samt som vikarie i Sunnerstaskolan 1973–1976. 1975–1976 arbetade hon som forskarassistent vid Uppsala Akademiska Universitetssjukhus och hade sedan lärartjänst i Eriksberg-Hågadalsskolan 1977–1999.

1965 debuterade hon med romanen Kass sööb rohtu ('Katten äter gräs') som kom ut i Sverige på estniska (andra upplagan 1991 i Tallinn). Sedan dess har hon varit en aktiv estnisk författare i Sverige samt översatt Astrid Lindgren och Kerstin Thorvall till estniska. Hennes noveller och övrigt författarskap har blivit översatt till finska, svenska, lettiska, svenska och ryska.

Hennes intresse att måla fick stöd av fadern som hade gått i lära hos mästarna i tsartidens Ryssland. Senare har Helga Nõu tagit kurser i akvarell och oljemålning och målar för närvarande både i akvarell, olja och akryl. Under perioden 1964–2007 har hon återkommande deltagit i en utställningar och haft separatutställningar i Stockholm, Uppsala samt Estland.[3]

Bibliografi[5]Redigera

  • Kass sööb rohtu (Lund 1965, 2. tr Tln 1991)
  • Kord kolmapäeval (Lund 1967, 2. tr Tln 1993)
  • Oi, oi, oi – mis juhtus? (Lund 1967)
  • Ruuduline röövel (Lund 1965, 2. tr Tln 1990)
  • Tiiger, tiiger (Lund 1969, 2. tr Tln 1990)
  • Paha poiss (Lund 1973, 2. tr Tln 1990)
  • Põgenejad* (Mana 1978-1979)
  • Pea suu! (Stockholm 1983, 2. tr Tln 1994, 3. tr Tln 2004, 4. tr Tln 2003, 5. tr Tln 2010, 6. tr Tln 2011, 7. tr Tln 2016)
  • Uus lugemik 1 (Stockholm 1983)
  • Uus lugemik 2 (Stockholm 1990)
  • Inimvaresed (Stockholm 1993, 2. tr Tln 1994)
  • Hundi silmas (Tartu 1999)
  • Tõmba uttu! (Tallinn 2001, 2. tr Tln 2003, 3. tr Tln 2004, 4. tr Tln 2010, 5. tr Tln 2011)
  • Kuues sõrm (Tallinn 2003, 2. tr Tln 2011) (på lettiska Riia 2010)
  • Ood lastud rebasele (Tallinn 2006) (på svenska Stockholm 2007 "Ode till en skjuten räv")
  • Peaaegu geenius ehk Schrödingeri kassi otsimas (Tartu 2008)
  • Appi! (Tartu 2008)
  • Elu täis üllatusi: Helga Nõu 75: maale ja mõtteid 1956-2009: segiläbi, nagu mõtted ikka tulevad (Tartu 2009)
  • Jääauku (jätk raamatule "Appi!"; Tartu 2010)
  • Valetaja Mälestused, tõeotsimised (Tallinn 2011)
  • Mahajätjad (Tallinn 2013)
  • Kas sa Tammsaaret oled lugenud? (Tartu 2014) (Rutt Hinrikus i samtal med Helga Nõu)
  • Nartsiss, meesteõgija (Tallinn 2016)
  • Ingel ja idioot (Tallinn 2019)

Översättningar[6]Redigera

Astrid Lindgren (från svenska till estniska)

  • Vaata, Madicken, lund sajab! (Stockholm 1984)
  • “Kui väike Ida tahtis teha vempu“
  • Mina tahan ka koolis käia (Stockholm 1985)

Kerstin Thorvall (från svenska till estniska)

  • Õhtujutud Andresest, varsti 4 (Stockholm 1985)
  • Aleksander Raukas Reisimärkmeid ühe ränduri elust (Reseanteckningar ur en vandringsmans liv) (från estniska till svenska)

Utmärkelser[6]Redigera

  • Estniska Kultursamfundets kulturpris (1968)
  • Henrik Visnapuus litteraturpris (1971)
  • Lauris Ungdomslitteraturpris (1983)
  • Sverige Esternas Förbunds kulturpris (1983)
  • Virumaa Fonds och Rakvere teaters pris (1990)
  • Vita stjärnans V klassen förtjänstorden (02.02.2001)
  • Estniska Republikens Kulturministers tackbrev och premie med anledning av 80-årsdagen (2014)
  • Võtikvere bokby's Elise Rosalie Auna's litteraturpremie och honnörsbrev (2019)

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Rutt Hinrikus, "Helga Nõu proosa" – Keel ja Kirjandus 1994, nr 9, lk 527–533
  • Rutt Hinrikus, "Malbe mässaja. Usutlus Helga Nõuga" – Looming 2004, nr 9, s 1399–1415
  • Helga Nõu, "Elin, Elin! 40 aastat kirjavahetust Elin Toonaga" – Looming 2007, no 7, s 1053–72 och no 8, s 1206–27
  • Eesti kirjandus paguluses 20. sajandil, Tallinn 2008, lk 220–228 ja bibliograafia s 248–249, av Rutt Hinrikus; ka lk 349–350 (näidendist "Põgenejad", Piret Kruuspere) ja lk 549–550 (laste- ja noorsooraamatutest, Reet Krusten)

Externa länkarRedigera